Mixed Interpretation?

Onsdag 5 december hölls det tredje seminariet i en serie om interpretation (1), vid hällristningsvärldsarvet Vitlycke, Tanum (2).

Workshopen, som arrangerades av Vitlycke museum (3) i samarbete med Kulturarvsakademin (4), innehöll presentationer samt demonstrationer av AR-, VR- och 3D-projektionstekniker.

Produktionsföretag och konstnärer medverkade, med exempel på aktuella digitala applikationer i olika förhistoriska miljöer. Aktuell forskning inom 3D-dokumentation av hällristningar i Sverige presenterades också.

Själv bidrog jag med en presentation om interpretation och digital interpretation (5); museer och kulturmiljöer har med dioramor, modeller och dramatiserade aktörer skapat analoga “virtuella” uttryck inom sin interpretation, något som kan relateras till dagens 3D- och speldesign. Dessutom presenterade jag ett par valda internationella exempel på digital interpretation, för att illustrera “Bästa genomförandemetod” (Best practice) inom området.

Foto av hällristning, Vitlycke världsarvsområde [CC BY 0] från Wikimedia Commons

Det var intressant under dagen att kunna jämföra VR och AR som kommunikationsform.

Visualiseringsföretaget Disir:s (6) VD Helena Hulth, presenterade hur företaget startades i en kombination av arkeologi och spelutveckling, med mobila AR-tillämpningar kring Uppsala högar. I nya projektet “Visir” (7) är syftet att visualisera uppländska resmål genom historien och utveckla hållbar kulturturism.

En stor utmaning för visualisering och digital rekonstruktion av förhistoriska miljöer, är många gånger bristen på källmaterial. Inte bara fysiskt utan även berättarmässigt. En avvägning behöver göras mellan källkorrekt och visuellt tilltalande presentation: hur “verkliga” får miljöer och människor göras, utan att de uppfattas som “absolut sanna”, och därför vilseledande?

Till skillnad från VR medger AR ett större fokus på att betrakta den verkliga fysiska miljön runt användaren, eftersom den smarta mobiltelefonens skärm utgör ett “extra öga” att betrakta verkligheten igenom. Detta ställer andra krav på berättandet, jämfört med en helt kontrollerad 3D-scenografi.

Konstnären Marika Hedemyr (8), som arbetar i området mellan performance och digital kommunikation reflekterade över skapandeprocessen, i två aktuella AR-produktioner för Mölndals stadsmuseum (9): vilka röster hörs respektive hörs inte? Vem väljer och hur? Och vems är den nya berättelsen som berättas, i nya “digitala museirum” utanför fysiska museiutställningar?

Hand som håller upp smart mobiltelefon i landskapsmiljö. 'Enter Mölndal Tulebo', foto: Marika Hedemyr/Enter Mölndal

Del av historisk 3D-visualisering av Uppsala Domkyrka. Illustration: Disir Productions

Kommunikation grundad i mångas perspektiv
Omkring 125 000 personer besöker Vitlycke-miljön årligen. Drygt 9000 deltar i visningar av hällristningshällarna, arrangerade av museet – vad upplever alla andra besökare, menade museets pedagog Hans Lundenmark. Hur kan miljöernas ofta svårupptäckta hällristningar levandegöras och visualiseras för olika besökargrupper, på nya varsamma sätt?

Det handlar inte minst om tillgänglighet, i de fall där fysiska besök dessutom kan vara svåra att göra eller hällmotiv är omöjliga att uppfatta för synnedsatta personer.

Marika Hedemyrs arbete med binauralt ljud (10) var mycket intressant, liksom möjligheter att ta fram taktila 3D-utskrifter av hällmotiv, vilket börjat testas vid Svenskt Hällristningsforsknings Arkiv.

En lika intressant diskussion som utvecklades under seminariet handlade dels om förhållningssätt till svåra eller obehagliga delar av kulturarvet, t ex våldsbejakande delar av förhistoriska kulturer. Eller avvägningar mellan känsliga kulturmiljöer och publikutvecklingsaspekter.

Person som använder AR-kikare i utställning. Moesgaard museum, foto: Paul Henningsson, musedia

Ytterligare en tråd som kändes ny och tillspetsad var: i vilka former sker samarbeten kring digitala kulturprojekt? “Digital interpretation” kan många gånger handla lika mycket om förväntningar på tekniken, som den faktiska utvecklingen av innehållet.

I större kulturella utvecklingsprojekt är fokus ofta på stora förväntningar, stora mål och oklara resultat menade Hannes Andersson (11), internationellt verksam svensk-nederländsk samtidskonstnär, som efterlyste mindre storskaliga digitala utvecklingsprojekt.

Samarbete på tvärs över discipliner är viktiga, men sällan ges möjlighet att lära känna den kultur och det språk som har byggts upp inom respektive område, som design, pedagogik, teknik, konst, spelutveckling och så vidare. Vilket enligt Andersson är en förutsättning, för att kunna gemensamt kommunicera något med någon.

Här har även beställare en nyckelroll, i att efterfråga relevanta produkter och tjänster, när det gäller levandegörande av en publik kulturmiljö.

“ICT introduces new ways of communication based on ubiquity, de-materialisation and constant updating, totally usual for the Information Society, but strange for museums that are based on a built place, objects and permanency. Thus, in order to find out what integration means and how to achieve it, museums first need to go beyond museographic considerations and establish their role in society.” (12)

Tack till Johan Gustafsson, Aleka Karayeorgopoulos, Vitlycke museum och Kulturarvsakademin för en mycket givande workshop!


Interpretation i Världsarvet del 3 

 

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 03: Installationer & montrar04: Skärm & rörlig bild08: VR & Augmented Reality09: Alternativa gränssnitt11: Konferenser12: Interpretation16: Interaktionsdesign Kommentera artikeln!

Konferensdag: “Museums+Tech 2018: the collaborative museum”

Fredagen den 19 oktober arrangerar The Museum Computer Group, MCG (1) en heldagskonferens, med tema digital kommunikation och samskapande:

“How can a collaborative and participatory approach to projects, whether from within your institution, or partnered with external agencies or local communities, invite new audiences, bring higher quality content, and provide museums with important learning experiences for the future? …What is the role of digital technologies and platforms…/in creating a collaborative museum?”(2)

Programmet är späckat med både presentationer och möjligheter till aktivt nätverkande.

Konferensen hålls på National Gallery (3) i London. Medverkar gör bland andra representanter från Wikimedia UK, English Heritage, Royal Museums Greenwich, Imperial War Museum men även från Nationalmuseum och Riksantikvarieämbetet.

Medlemmar betalar £120, icke-medlemmar £150. Reducerat pris för studerande. Se fullständigt program och länk till anmälan på konferensens hemsida (4)

Medlemsskap i MCG är kostnadsfritt för enskilda och organisationen står även bakom en aktiv, läsvärd e-postlista (5)!

“Museums+Tech 2018: the collaborative museum”

Museums Computer Group, bildcollage.

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 11: Konferenser Comments Off

Konferens: “Exhibiting Sounds of Changes”

Mellan 11 och 13 juni arrangeras den internationella konferensen “Exhibiting Sounds of Changes” (1) vid Werstas Arbetarmuseum (2), i Tampere (Tammerfors) Finland.

Arrangörer är gruppen inom EU-projektet “Sounds of Changes” (3), där bland annat Arbetets museum (4) i Norrköping ingår, samt WorkLab (5), det internationella organet för arbetslivsmuseer.

EU-projektet startade 2013 med syfte att verka för dokumentation av det försvinnande industrisamhällets ljudbilder, som många gånger utgör vardagsljudbilder vilka även berättar om det industriella kulturarvet.

Ljudinsamling pågår och samlas på en ljudkulturarvsportal, “Work with sounds” (6), en given resurs för alla som är intresserade av multisensorisk kommunikation, tack vare licensiering genom Creative Commons (7).

Tema för 2018 års konferens är industri-, social- och teknisk kultur. Hur kan ljud bevaras och förmedlas som immateriellt kulturarv?

Flera programpunkter låter spännande, t ex: “Sounds as cultural heritage – The EU-project ‘Sounds of Changes’ and how sounds can revive memories”, “The importance of visitors sharing memories at the Workers Museum in Copenhagen” och “Use of Sounds in Finnish Labour Museum Werstas exhibitions” (8).

Anmälan görs före 20 maj till adress: soundsofchanges@tyovaenmuseo.fi

För mer information om anmälan, program och kringarrangemang, se konferensens hemsida (9).

Logotyp för EU-projektet 'Sounds of Changes'

International Conference on Exhibiting Sounds of Changes

“Work with Sounds”

Se även:
CTS – conserve the sound

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 11: Konferenser Comments Off

Museet som gränssnitt för en uppsjö av upplevelser

“My biggest takeaway from this year’s conference is that the museum sector is starting to move towards the state of post digital. The focus on audience engagement, on service design and on delivering the museum experience through multiple channels and touch points made me wish for more museums sending not just digital staff to Museums and the Web but entire cross departmental teams and managers.” (1)

Kajsa Hartig (2), Digital navigatör vid Nordiska museet (3), Stockholm skriver intressanta summerande intryck om “the post-digital museum”, och om “touchpoints” (4), på crowd-bloggsidan “Medium” (5).
Efter att ha deltagit på 2018 års upplaga av världsledande konferensen “Museums and the Web” (6)…

Snart dags att ta sig dit igen! Kanske nästa år..

Under tiden ska vi förstås gå på Digikult.. (7).

MW18: Museums and the Web 2018

Some quick notes from #MW18

Museums and the Web

Digikult

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 01: Nyheter & saxat07: Webb & sociala medier10: Research11: Konferenser13: Museivetenskap Comments Off

Konferens: f@imp Festival and Conference 2018

Skärmbild från Youtube-klipp av installationen 'Chromatic Panel' - ett av vinnande bidrag i F@IMP 2017

AVICOM (1), internationella museiorganet ICOM:s (2) kommitté för audiovisuella, digitala och sociala medier, arrangerar den årliga festivalen “f@imp” (3) mellan den 31 maj och 1 juni, vid friluftsmuseet Rheinisches Landesmuseum für Volkskunde (4), i Tyskland.

I samband med festivalen delas även de årliga prisen ut i ett flertal kategorier, bland annat: bästa tillämpning av AR/VR, bästa filmproduktion, mest kreativa installationslösningen, bästa webbplatsen, bästa digitala initiativ, bästa pedagogiska digitala resurs, bästa interaktiva multimediapresentation, bästa mobila applikation med flera tillämpningar.

Anmälan till konferensen och tävlingen är öppen till och med 30 april.
Tävlingen är öppen för alla medlemmar i ICOM (institutioner, associerade företag eller föreningar och individer).

Information om anmälan och anmälningsavgifter finns på AVICOM:s webbplats (5).
På webbplatsen redovisas även tidigare års vinnare, en bra möjlighet att inspireras av projekt från hela världen…

“Hyperconnected Museums”
Den 18 maj står ICOM dessutom värd för den årliga internationella museidagen (6). Årets tema är: “Hyperconnected museums: New approaches, new publics” (7) som vill väva ihop digitala initiativ med sociala:

“Thanks to technology, museums can now reach way beyond their core audience//..However, not all these new connections are due to technology. As museums strive to maintain their relevance in society, they shift their attention to the local community and the diverse groups that make it up. As a result, these past years we have witnessed the birth of countless common projects organised by museums with the collaboration of minorities, indigenous peoples and local institutions. To engage these new publics and strengthen their connections with them, museums must find new ways of interpreting and presenting their collections.” (8)

ICOM: 'International Museum Day 2018 - Hyperconnected Museums'.  Bild av affisch.

 

f@imp Festival and Conference 2018
f@imp@Twitter

“Hyperconnected museums: New approaches, new publics”

Se även:
ICOM Sverige 

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 01: Nyheter & saxat11: Konferenser Comments Off

Kom närmare “publiken” – ny rapport

“We have understood Audience Development as a complex system, with policymakers and practitioners sharing responsibility. Just as audiences are multiple and diverse, the people responsible for meeting their cultural needs have different competences” (1)

Besökare i museiutställning. Foto: Paul Henningsson, musedia

Europeiska kommissionens nya kultur- och mediastödsprogram, “Creative Europe” (2) står bakom en ny rapport om strategier för publikutveckling: “Study on Audience Development – How to Place Audiences at the Centre of Cultural Organisations” (3). Målgruppen för studien är både beslutsfattare inom kulturorganisationer, liksom yrkespersoner i praktisk verksamhet.

“Creative Europe” har ersatt kommissionens tidigare kultur- och mediastödsprogram och vänder sig till kulturella och kreativa näringsidkare. Kulturstödsdelen “Culture” inkluderar även stöd till projekt inom kulturarvsorganisationer.

Rapporten består av tre delar: en genomgång av tidigare forskning och litteratur in om området samt ett utkast till ramverk för att arbeta med professionell publikutveckling. Slutligen, en sammanställning av nyskapande publikutveckling hos 30 kulturorganisationer runtom i Europa.

Grafisk sammanfattning av strategisk publikutveckling. Utdrag ur 'Study on Audience Development; Part 1 tools' (2017)

Gruppen bakom undersökningen, där även Intercult (4), en Sverige-baserad pionjärgrupp inom publikutvecklingsfrågor har ingått, har dessutom utvecklat en “verktygslåda”, som kan användas fritt för att utveckla ett brukarcentrerat arbete. Verktygen kan även tillämpas inom musei-, kulturarvs- och besöksmålsorganisationer.

Hela projektet är väl genomarbetat och förhåller sig på ett bra sätt till de många nivåerna av Audience Development. Inte minst genom att på olika sätt lyfta fram relationen mellan beslutsfattare och yrkesutövare, som är viktig för processen att bli mer brukar/besökar/publikorienterad inom en verksamhet:

“..finding an appropriate balance between audience and artistic objectives means – necessarily – some kind of change. The proposed Tools are to be used freely keeping in mind that each organisation must first be fully aware of what role audiences have in the organisation’s mission” (5)

Rapportens olika delar kan hämtas hem via Creative Europe:s webbplats (6).

Mellan 12-13 juni arrangeras konferensen “BE SpectACTive!” (7) i Sibiu, Rumänien med direkt beröring till rapportens förslag:
“The impact of the audience-centric approach on the organizations and the policy implications” (8)

Study on audience development. How to place audiences at the centre of cultural organisations

Creative Europe
Creative Europe@Twitter 

Se även:
Re-Publik

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 01: Nyheter & saxat10: Research11: Konferenser15: Besökarstudier & publikutveckling Comments Off

Konferens: Digikult 29-30 mars

Följ konferensen Digikult (1), Digitalt kulturarv i praktiken 29-30 mars, via Twitter:


Digikult 2017, program

Se även:
Digikult 2017 summerat av Digisam

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 01: Nyheter & saxat11: Konferenser Comments Off

Refererat: “Digital teknik för naturvägledning och interpretation”

Deltagare på digitalt seminarium vid CNV, 2017. Foto: Anders Arnell, CNV

Tredje seminariet i ordningen kring digital teknik i naturvägledning och interpretation (1), lockade omkring 100 personer till Uppsala, i slutet av januari.

Som arrangör stod Centrum för Naturvägledning (2) vid Sveriges Lantbruksuniversitetet, SLU (3) och seminariet var en fortsättning på tidigare genomförda konferensdagar på detta tema.

De båda dagarna kretsade mycket kring genomförda projekt med mobil inriktning, appar, AR och spelifieringstänkande. Det fanns även ett “diskussionstorg” för deltagarnas möjlighet att samtala kring olika frågeställningar vid olika stationer. Här pågick även mingel/presentationer med utvecklare och företag som presenterade produkter och tjänster kring naturvägledning, med stöd av digital teknik. Bland andra Naturpodden (4), Laterna Vox (5),  Naturkartan (6) och Tidsmaskinen (7).

Den första dagen fick deltagarna chans att prova den nya AR- appen “Augmented History” (8) på plats vid Gamla Uppsala. Andra dagen förmedlade Oscar Engberg, tekniker från Riksutställningar (9), erfarenheter av bildskärmar med digitalt bläck, strömsnåla och testade för utomhusbruk, vid en av RU:s installationer vid en fornminnesplats på Öland (10 ). Själv höll jag en presentation om planering av mediestödd interpretation från ett besökarperspektiv med utgångspunkt från fem hållpunkter (11).

För mig var det första gången jag deltog i ett av CNV:s arrangemang kring digital teknik, vilka har kommit att bli mycket uppskattade. Det var trevligt att träffa nya och gamla kollegor och det uppstod flera intressanta frågor och diskussioner, som även fortsatte på kvällen vid en gemensam middag för deltagarna.

Besökare vid solscellsdriven ljudstation utomhus. Utveckling och foto: Laterna Vox

Samskapande
Något som återkom, och som jag inte hört om så mycket tidigare, var fenomenet “Citizen science” (12), eller “medborgarforskning” på svenska.

Intresset för djur och natur hos allmänheten är stort och flera nya digitala tjänster, som t ex natur-webbportaler och artbanker, bygger på möjligheten för intresserad allmänhet att bidra med innehåll i form av egna observationer, t ex av fåglar, andra djurarter men även geodata.

Det kanske inte syns eller märks hos alla tjänster i sig, men det var intressant att många aktörer inom naturvägledningsområdet orienterar sig utifrån detta samskapande med brukare. Inte minst de möjligheter som webben och mobilen ger, att öppna för tvåvägskommunikation. På många sätt bygger detta vidare på samarbeten som alltid förekommit med föreningar, fågelskådare etc.

“Citizen Sicence” går till exempel att jämföra med begrepp som “Public understanding of Science”, även “Public Awareness of Sceince” (13), omhuldat inom science center-pedagogik och naturkunskapskommunikation. Det berör även webbfenomenet “Crowdsourcing” (14), dvs i praktiken principen att användare av webbtjänster är aktiva i att bygga upp tjänstens innehåll för alla, ungefär som Wikipedia (15) eller Tripadvisor (16).

En annan tanke som återkom och som jag tyckte var mycket intressant, var hur teknik kan användas för att “förstärka”/”undersöka” det färdiga “innehåll” som vår levande miljö omkring oss redan utgör.

Många digitala projekt kännetecknas av resurskrävande produktion, programmering och uppdatering… Men genom att t ex använda sig av digitala sensorer, mikrofonförstärkare, mikroskop kan man lyssna till en myrstack, en å under vattnet, se fjärilsvingar och fiskfjäll i jätteförstoring – saker i naturmiljön som vår inbyggda syn och hörsel inte alltid uppfattar på egen hand…

Målgrupper, interpretation och gränssnitt

Jag tyckte också det var intressant att jämföra mina egna erfarenheter från utvärderingar av digitala utomhusguider.
Särskilt presentationen av appen “Walking with Romans” (17), presenterat via Skype-länk av Dr. Tom Smith (18) vid universitetet i Cardiff (19), Wales.

I projektet, som bland annat dokumenterade besökares interaktioner med hjälp av videodokumentation, konstaterade forskargruppen att besökare inte alltid (sällan) följde aldrig så noggranna väghänvisningar, kart- och orienteringsinformation i själva appen, utan hellre följde sina egna vägar i landskapet…

Som människor rör vi oss redan intuitivt i en fysisk miljö. Orientering och intresse kan t ex styras av att något som vi uppfattar i miljön, verkar intressant att gå fram närmare till…Eller att vi uppfattar möjligheter att ta genvägar, eftersom det ser ut att finnas andra stigar än på kartan osv. För som det heter: The user is never the problem!

Svårigheten att designa en digitalguide för många upplevelse- och lärostilar, särskilt besökare i grupp (med olika ålder sinsemellan), visade sig i Wales-projektet. Här var det intressant att höra seminariedeltagarnas positiva upplevelser av studiebesöket vid Gamla Uppsala (20). Rundvandringen gav mersmak, och förhöjdes inte bara av AR-tekniken utan utan inte minst genom att producenten John Ljungkvist var med och guidade runt, berättade och kunde visa appen på plats för gruppdeltagarna. Med andra ord, ett lyckat exempel på hur en levande visning kan kompletteras och utvidgas t ex med iPad-stöd..

Behovet att anpassa kommunikationen utifrån vissa valda målgrupper, t ex ungdomar, och därigenom få mer lyckat resultat, upprepades via en annan Skype-länk, från USA: Dr Elizabeth Folta (21) vid State University of New York (18), USA och Katie Mulverhill, pedagog vid New York State Office of Parks, Recreation and Historic Preservation (22), redogjorde för erfarenheter av spelifiering och användandet av kostnadsfria webbtjänster som t ex TaleBlazer (23), för att skapa spelinfluerade appar kring naturvägledning och interpretation.

Video games in the park?

Intervjuer visade att de ungdomar som tagit del av spel om naturskydd på plats i reservatmiljön, blev mer intresserade av att fundera på en yrkesbana inom naturvård, jämfört med kontrollgruppen som inte hade provat spel-appen. Tyvärr fick vi inte se exempel på själva spelet, och här nämndes ett problem med gratistjänster på nätet som plötsligt ändrar sina användarvillkor eller t om upphör…

Interpretation – äntligen på svenska
Seminariet var avslutningsvis ett prima tillfälle att följa CNV:s arbete att etablera interpretation-praktik i Sverige. Projektledare Per Sonnvik, som tillsammans med kollegorna på CNV ledde det välorganiserade arrangemanget, berättade att inom kort publiceras centrets översättning till svenska av boken “Interpretation – making a difference on purpose” (24) av Dr. Sam Ham, vilket blir en av de första böckerna inom kunskapsfältet, på svenska.

CNV har valt att arbeta vidare med båda begreppen naturvägledning och interpretation. Inte minst för att “interpretation” är det vedertagna internationella begreppet och det förekommer forsknings- och utvecklingssamarbete via nätverket Interpet Europe (25) och liknande organ.

Omslag till skriften 'Platsens berättelser', Riksantikvarieämbetet (2017)

I dagarna publicerades även skriften “Platsens berättelser Metodhandledning för interpretationsplanering” (26) av Riksantikvariämbetet (27), där CNV har varit rådgivare och utvecklare för innehållet.
(Recension här på MusieTeknik inom kort!)

I samband med seminariet väcktes även ett intresse att starta en Facebook-grupp kring naturvägledning och delaktighet för alla, oavsett funktionsvariation. Intresserade av Facebookgruppen och en sändlista kan kontakta Kennert Danielsson, vid Botaniska trädgården i Göteborg: kennert.danielsson@vgregion.se

Samtliga presentationer, inklusive filmdokumentation från seminariet “Digital teknik för naturvägledning och interpretation”, finns att ladda ner från CNV:s webbplats (28).

Stort tack CNV för lyckade dagar, ser fram emot en fortsättning!

 

“Digital teknik för naturvägledning och interpretation”

Centrum för naturvägledning

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 11: Konferenser12: Interpretation Comments Off