MuseiTeknik får nyare namn!

MuseiTeknik uppdaterar sitt namn!
Det nya namnet är: “MuseiTeknik, kulturarv och interpretation”.

På pappret är det ingen stor förändring. Det handlar fortfarande om hur natur- och kulturarvets värden kan kommuniceras på olika sätt. Med och för en besökande allmänhet, med olika tekniker. Fast möjligen en liten förskjutning av tonvikten…

“Much as we love our collections, a museum without users is very unlikely to survive. It is also missing the point…/Ultimately, a museum collection is a pointless bunch of objects unless people can see them, appreciate them, and learn from them. Yet they won’t be able to do that unless you’ve got the basics right..” (1)

Denna blogg har alltid haft “Heritage interpretation” (2) som utgångspunkt, inte minst perspektiv som kan formuleras som “The Visitor Experience” (3).
Därför blir det tydligare att nu också inkludera begreppet interpretation i namnet…

2006, när bloggen startade, var interpretation-begreppet inte så utbrett inom det svenska natur- och kulturarvsområdet. Men tack vare utvecklingsinsatser av bland andra Centrum för naturvägledning (4) och Riksantikvarieämbetet (5), så är vi numera fler inom sektorn som har börjat arbeta utfrån interpretation-perspektiv (6).
Grundandet av organisationen “Interpet Europe” (7) har också haft betydelse för att bredda fältet, utanför USA och Storbritannien.

Interpretation...kärt barn med många uttryck? Skärmbild från Interpret Sweden Network, 'Varför interpretation?', februari 2020. Illustration: Paul Henningsson, musedia

Det finns många beteckningar för att levandegöra natur- och kulturarv och i Sverige finns rotade traditioner att skapa upplevelser för besökare, att få kunskaper av kultur- och naturhistoria (8)

Eftersom det redan finns en grundad praktik här och ordet “interpretation” är ett låneord, kan det uppstå osäkerhet. Vad står det för? Behövs begreppet ens?

Utgångspunkten för “interpretation” är alltid en verklig företeelse, vi kan kalla det minnesarvet. T ex en viss naturmiljö, en historisk händelse, ett föremål och så vidare.
Syftet är att skapa anknytningar till och gestalta betydelsen av minnesarvet, genom att stimulera en besökande allmänhet att själv ställa frågor, utmana, känna, tänka.
Det vill säga inte att presentera en mängd färdiga “svar”..

För det intressanta är inte att kabla ut all kunskap som specialister “kan” om denna företeelse, utan istället duka för att besökare kan upptäcka själva.
Mindre av “undervisning” – mer betoning på “berättande”.

Meningsskapande – meaning making
Vad jag har fastnat för är att detta är ett perspektiv som handlar om ett aktivt medvetandegörande av lärandets betydelse, för vår interaktion med natur- och kulturarv.

Detta kan i sin tur göras på olika sätt, med hjälp av många tekniker, metoder, färdigheter. Det är heller inte begränsat till vare sig analoga eller digitala media, eller till enbart utställningar.

Vad som står i fokus är den lärande människans lärande, framförallt meningsskapandets betydelse (9) för hur vi som människor upplever och förstår, i samspel med andra och med vår omvärld.

Interpretation handlar alltså om multimodal kommunikation, att berätta för fler sinnen, med olika representationsformer, för att ansluta till skiftande upplevelse- och lärostilar hos de som väljer att besöka natur- och kulturarvsmiljöer.

Tänker vi sedan vidare på “interpretation” respektive “informellt lärande” så visar det sig att dessa två företeelser inte är begränsade till en viss typ av museum eller besöksmål, viss typ av samling eller media, eller viss typ av organisation. Det är något som kan appliceras i väldigt många sammanhang.

Vilket kan vara en tillgång, för att överbrygga ibland överbetonade skillnader mellan konsthallar, museer, nationalparker, förhistoriska ruinmiljöer, planetarier, äldre industrimiljöer osv.

Ständigt traditionella sändarmodellen vill nå ut
Den senaste tiden har diskussioner om musei- och kulturarvssektorns utveckling hamnat i lite platta hyllningar av “digital” som det nya normala (10). Digitalt är en möjlighet, men lyfts oftare fram som ett givet “svar”. (Vem ställde egentligen frågan?)

Vår möjlighet, vårt intresse och vilja att interagera med kulturarvet drivs ju inte av “tekniken”. Den drivs av oss själva, vårt egna lärande, vårt kollektiva minne och kultur, vårt meningsskapande som lärande människor. (Och museerna och kulturarvssektorn driver – tyvärr – heller inte den digitala utvecklingen… )

Varför finns natur- och kulturarvssektorn? För vem? Hur levandegör vi och gör minnesarvet betydelsefullt och viktigt för att koppla oss nutidsmänniskor till en kontinuitet?
Det är viktigt, tror jag, att ta den diskussionen. Eftersom kulturarvssektorn har en särskild möjlighet att, oberoende av samhällspendlingar, ständigt påminna oss om denna fråga.

Under pandemikrisen ledde begränsningar och stängningar till att många kulturarvsorganisationer började experimentera med nya publika tilltal via digitala kanaler (11). Vi har fått en mängd museiutspel på nätet. Men där ingen liksom har hunnit problematisera själva kommunikationen hur en digital dialog kan ske.

Det är mycket positivt att publika tilltalet har hamnat i fokus, i vad som varit en samhällskris med många problem och en stor oro.

Fast utan att aktivt synliggöra betydelsen av ett kontinuerligt informellt lärande för natur- och kulturarvssektorn, finns risken att traditionella sändar-mottagarmodeller överförs och tutar vidare i digital form (12).
Detta påverkar i slutändan “The Visitor Experience”.

Hur många museer och besöksmål har sett den pågående pandemin som ett tillfälle att lära sig om hur målgrupper har upplevt läget? Hur har de hittat till utbuden, vilka eventuella frågor och förväntningar hade de? Återkom grupperna, hur och varför? Och vilka har inte alls hörts i dessa digitala sammanhang? Hur har allt detta dokumenterats?
Är det kulturarvsaktörerna som “når ut” till “sin publik”, eller det publiken, besökarna som vill ta del av kultur?

Även om “digital omställning” låter mera “fancy” än fotriktig tillgänglighet, tror jag att kulturarvsområdet som helhet borde så att säga börja uppdatera sina perspektiv kring människors lärande, se meningsskapande som det hållbara bränslet för utveckling (13). Oavsett teknik, politik eller pandemik.

Välkommen till en nygammal blogg!

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 01: Nyheter & saxat10: Research12: Interpretation13: Museivetenskap14: Museipedagogik17: IKT & lärande Kommentera artikeln!

På läsfronten mycket nytt

Monter med dokument, 'Frans Ekelund', Landskrona museum.  Foto: Paul Henningsson, musedia

En sommar, som i år inte är sig riktigt lik, och ett kyligt lågtryck hängande över kullarna…vad passar inte bättre än att ta igen lite läsning?

För i vanliga fall önskar vi grill, avkoppling, resor och hängmatteläsning. Fast ibland blir det lite “jobbläsning”, förstås, även under ledig tid..(helst på papper men en bra skärm går också bra).

Jag har i alla fall hittat ett fång spännande nya titlar på den ständigt trevlige och användarvänliga platsen “Uppsatser.se” (1), som är en sökportal för uppsatser publicerade vid universitet och högskolor i Sverige.

Ett tryck på ordet “museum” genererade inte mindre än 917 uppsatser..Flera nya titlar från 2020, dessutom.

Här är ett urval som ser lovande ut:

1. Let me tell you a story. Illustrated storytelling as a tool for museum learning (2)

2. Ljudarkitektur – ljud som resonans av rummet : Undersökning om ljudets multimodala funktion i en kunskapsinriktad miljö (3)

3. Att blåsa liv i forntiden : En studie av kommunikation via montertexter på ett museum i Stockholm (4)

4. Trött på museum? : En kvalitativ studie om konsekvenserna av museitrötthet (5)

5. Att träna elever i historical thinking genom museibesök (6)

6. Moving between levels of engagement with interactive digital exhibits (7)

7. “Varför ska vi gå till det här skittråkiga museet?” – Kulturarvets mening och meningen med kulturarv (8)

8. Begreppens betydelse : En kvalitativ enkätstudie kring begrepp i historieundervisningen (9)

9. ”Där hjärtat bultar lite hårdare” : En kvalitativ intervjustudie om intendenters personliga relation till museisamlingar (10)

På olika sätt relaterar dessa uppsatser självklart till interpretations-området. Roligt förresten, att se en uppsats på svenska om “museum fatigue”!

En sökning i Uppsatser.se på ordet “interpretation” ger över 4600 träffar.

Allt möjligt spännande, t ex indisk litteraturanalys, socialarbetsvillkor, pappersmassaprocesser med flera ämnen. Men i princip inga nyckelord kopplade till besökargrundad natur- och kulturarvsinterpretation. Förutom en: “Museer som et spejl og talerør for deres samtid” (11).

Ordet “naturvägledning” ger nio träffar, inte heller där någon med direkt referens till interpretation. Däremot till destinationsutveckling och hållbar turism, vilket ju tangerar området, utifrån site management- och visitor management-perspektiv (12).

I flera av ovanstående och andra kulturarvsuppsatsers abstracts, återkommer begrepp som “mediating” och “mediated”.

“Förmedling” är en kusin till interpretation och etablerad del av “kunskapstraditionen” (13) (14) (15) här i Norden (och en av anledningarna till att underrubriken på denna blogg valdes). Det har förstås sin roll inom kulturarvsdiskurser och syns därför i uppsatsreferenser.

Men det illustrerar också att det kanske behövs lite nya fläktar på våra lärosäten….hoppas på ett framtida högskoleprogram i samtida interpretation!

Ha en skön, läsningsfylld och säker sommar!

Person som vilar i hängmatta. Foto: M Dach CC0

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 01: Nyheter & saxat10: Research13: Museivetenskap14: Museipedagogik Comments Off

Meningsfulla utbyten

Besökare på konstmuseum. Foto: Paul Henningsson/musedia

“Den bästa guide vi haft var på Moderna museet. Hon byggde hela visningen på tre tavlor, trots att det finns hur mycket konst som helst där. Det blev en väldigt bra dialog kring de utvalda konstverken. Och dialogen är viktig i sammanhanget, att besökarna blir involverade”

Sollentuna demensförening (1) genomför aktivt uppskattade utflykter med sina medlemmar till museer och kulturmiljöer i Storstockholmsområdet. Senaste numret av tidskriften “Demensforum” (2) visar kulturens möjlighet för välbefinnande för personer med demens, vilket ger “positiva upplevelser som gör att sjukdomen kan skjutas åt sidan då och då”.

Fint citat som också fångar ett lärande, en meningsfull upplevelse. Reportaget gjordes troligen innan Corona-virusutbrottet begränsade våra rörelser i samhället…

Men vikten av att göra urval, skapa en inramning eller tema för besökare samt skapa utbyte, samtal och dialog är ju lika viktig. Oavsett om det rör en fysisk visning på plats, eller online :-)

Se även:
Art & Ideas: Teaching with Themes

Tips om digitala besök på museerna

 

 

 

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 01: Nyheter & saxat14: Museipedagogik Comments Off

Utvärdering av Riksantikvarieämbetet

2019 fick Statskontoret ett uppdrag av regeringen att utvärdera Riksantikvarieämbetets myndighetsuppdrag.

Några av frågeställningarna var att analysera hur Riksantikvarieämbetet fullgör sina uppgifter i förhållande till uppdrag och resurser, hur myndigheten samverkar med andra aktörer samt en undersökning av effektiviteten i verksamheten.

Nu har utvärderarna presenterat sin rapport och enligt analysen, baserat bland annat på intervjuer, dokumentation samt styrdokument, så når ämbetet sina övergripande mål och åstadkommer många goda resultat inom området bevara, använda och utveckla kulturarvet (1).

Men det interna utvecklingsarbetet släpar efter, sedan myndigheten fått nytt uppdrag, och rollfördelningar mellan olika enheter är delvis otydliga.
Digisam (2), som arbetar för samordning av digitalisering av kulturarvet, har ännu inte hittat sin roll som del av RAÄ, efter att tidigare ha tillhört Riksarkivet (3).

Utredarna efterlyser även mer utvecklade bedömningsgrunder och indikatorer hos myndigheten, för att kunna analysera sina egna resultat.

Vid utredarnas samtal med andra intressenter, är det fler som önskar att ämbetet arbetar mer stödjande och pådrivande i kulturarvssektorn.

Utvärderarna påpekar dessutom att ansvarsfördelningen är något oklar mellan olika kulturarvsmyndigheter. Vilket ju kan sägas även drabba RAÄ och även Digisams arbete.

Ladda ner hela rapporten från Statskontoret (4)

Omslag till utvärderingsrapport från Statskontoret: Myndighetsanalys av Riksantikvarieämbetet 2020

Myndighetsanalys av Riksantikvarieämbetet

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 01: Nyheter & saxat10: Research Comments Off

Möten mellan människa, plats, text

Textival - möten mellan människa, plats, text. Foto: Textival

Litteraturgruppen “Textival” (1) arrangerar sedan 2007 årliga föreläsningar, program och festivaler kring samtidstexter (poesi, litteratur, samtal).

Genomgående för arrangemangen är att med utgångspunkt från texter pröva gränser, utforska platser och skapa möten (2).

Under Textivals programserie “Sjuhärad text” (3) är det premiär för ett ljudkonstverk, en ljudvandring influerad av den amerikanska författaren Rebecca Solnits texter, “Gå vilse – en fälthandbok” (4) och “Wanderlust – att gå till fots” (5).

Ljudverket “Att aldrig gå vilse är att inte leva” (6) har premiär 9 maj – lyssnare inbjuds att lyssna på egen hand, i olika miljöer och därefter mötas i ett gemensamt samtalsrum på nätet.

Projektet förenar samtidskonst, IKT, berättande, deltagande, ljud, rörlighet, lokalitet och rumslig gestaltning, på sätt som kan vara intressant för alla som arbetar med att levandegöra natur- och kulturmiljöer.

Det berör även relationer mellan fysisk plats och ljud, som t ex berättande iscensättningar i utställningssammanhang.
Växlingen mellan en individuell upplevelse och ett gemensamt digitalt mötesrum är också intressant, i tider av social distansering….

För praktisk information om hur du lyssnar, samt deltar i det digitala mötesrummet, kontakta: marie@textival.se

“Sjuhärad text”

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 01: Nyheter & saxat05: Ljud- & audioguider12: Interpretation Comments Off

“Digital Signage Awards” – nu med museer och utställningar

“Digital Signage Awards” (1) är sedan 2013 en internationell årlig utmärkelse för den digitala skyltningsbranschen. Bakom initiativet står företaget Stratford Projects Ltd (2), som även arrangerar liknande mässbaserade tävlingar för andra yrkesbranscher.

Tävlande projekt kommer främst från den kommersiella sektorn, såsom handel, butik och sport/nöjesindustri, samt flera spektakulära exempel på utomhusskyltning som del av fasader och interaktiva arktitekturlösningar.
Från och med 2019 finns även digital skyltning i museimiljöer med som en egen tävlingskategori och 2020 års vinnare korades nyligen i Amsterdam (3).

Vinnande utställningsmiljö är det ombyggda och nyöppnade statliga museet vid frihetsgudinnan i New York, “The Statue of Liberty Museum” (4), som för övrigt byggts för att kunna ta emot de besökare som inte har möjlighet att stiga upp i själva monumentet.

Den integrerade digitala skyltningen utvecklades av ESI Design (5) som har arbetat med många utställningsprojekt på museer och science centers:

“The exhibits provoke insight, stir emotions, and inspire ideas about the Statue of Liberty and all she represents…The museum journey begins in the Immersive Theater with a sweeping film that takes visitors on a cinematic flythrough inside the monument and provides an overview of the story of the Statue, from its origins to present day. The Engagement Gallery allows visitors to delve into stories about the Statue’s construction, history, and global impact through artifacts, media, and interactive experiences.” (6)

Ett hederspris delades även ut till centret för ursprungsbefolkning, i Ottawa, Kanada, som bland annat utnyttjar fönster i en äldre ambassadbyggnad som digital skyltning utåt gaturummet, av kulturföremål och konstverk.

2021 hålls tävlingsdagarna i Barcelona (7). Från “Digital Sigange Awards” webbplats går det att prenumerera på ett nyhetsbrev.

 

The Statue of Liberty Museum from ESI Design on Vimeo.

 

“Digital Signage Awards”

 

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 01: Nyheter & saxat02: Utställningar & form03: Installationer & montrar04: Skärm & rörlig bild08: VR & Augmented Reality16: Interaktionsdesign Comments Off

Årets mest traditionella julklapp?

Omslag av pysselboken 'Vi går på museum' (Tukan förlag)

Råkade se pysselboken “Vi går på museum” (1) i en museibutik häromdagen (“Museum Sticker Book” (2), på originalspråk).

Pyssel är kul och har, så här års, hög julfaktor. Bläddrade i boken för att se vilka kul saker och figurer de har valt ut att leka med…

Mumier, raketer, dinosaurier och krukor och liknande.
Inte en enda människa på någon av klistermärkena. Inte ens en bild av en typisk “guide” eller “forskare”, eller grupp med skolbarn och lärare.

Vilka trista folktomma miljöer! Här har utgivaren gått miste om chansen att skapa äventyr för den som ska leka och bygga upp.

Detta liknar snarare en form av “homestyling”/inrednings-övning. Som reproducerar den mest stereotypa museibilden av den alla: monumentbyggnaden med allehanda kuriosa.

Väldigt kuriöst!

PS) Det går att rita egna figurer, gubbar, monster, skelett och prylar på papper, klippa ut och sedan klistra in. Förstås!

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 01: Nyheter & saxat13: Museivetenskap18: Diverse Comments Off

Symposium: Samtidskonst och digitalisering

Lördag 17 augusti arrangerar Göteborgs konsthall (1), i samarbete med bland andra Regionteater Väst (2), symposiet “Samtidskonst och digitalisering” (3), i Foajébaren på Göteborgs stadsteater (4).

Hur förhåller sig samtidskonsten till den teknologiska utvecklingen? Frågan ges ett brokigt svar genom flera konstpraktiska, teoretiska och historiska perspektiv omkring den digitala teknologins estetiska och politiska konsekvenser, utforskade genom olika samtida konstnärliga praktiker.

Bild från installationen  'The Memor' – Lundahl & Seitl och ScanLAB Projects. Foto: Lundahl & Seitl / ScanLAB Projects

Symposiet ges som en del av den pågående utställningen “Fragmented Realities” (7) som bland annat innehåller det immersiva, interaktiva mixed reality-verket “The Memor” (8), utvecklat i samarbete med ScanLabs Projects (9), som arbetar med ultrahögupplösta VR-visualiseringar av kulturhistoriska objekt, rum och byggnader.

Medverkar gör flera samtidskonstnärer, skribenter och curators.  Se fullständigt program på Konsthallens webbplats (10) eller på Facebook (11).

Samtidskonst och digitalisering

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 01: Nyheter & saxat08: VR & Augmented Reality09: Alternativa gränssnitt10: Research11: Konferenser Comments Off