Bokrecension: “Interpretation – kommunikation som gör skillnad”

Det här är en bok som jag har väntat på att få läsa: något så unikt som en handbok på svenska, över arbetsfältet “Interpretation”.

Författaren, Sam H Ham, numera pensionerad professor i kommunikationspsykologi vid universitetet i Idaho  (1), USA, är en av förgrundsgestalterna inom samtida interpretation.

Ham har genom sin forskande praktik bidragit till att utveckla kunskapsfältet till en profession. Framförallt genom att lyfta fram vikten av att arbeta både strukturerat och med tematiskt tänkande inom interpretation-planering.

1993 kom skriften “Environmental Interpretation – A Practical Guide for People with Big Ideas and Small Budgets”, som fått stor spridning inte bara i engelsktalande länder utan även världen över. 2013 följde Ham upp med boken “Interpretation—Making a Difference on Purpose” (2), som nu alltså finns översatt till svenska, genom en utgivning av Centrum för Naturvägledning (3) vid Statens Lantbruksuniversitet, SLU i Uppsala.

Bokomslag: 'Interpretation - kommunikation som gör skillnad'

Kopplingarna till Sverige och svenska är intressanta. Boken kan på olika sätt sägas sluta en cirkel mellan (nordamerikansk) interpretation och naturvägledning i Norden.

Bakom översättningen står bland annat Sven G Hultman, en av de personer som har lagt grunden till modern naturvägledning i Sverige. Redan på 1970-talet verkade Hultman i USA och inspirerades av interpretation. Åter i Sverige arbetade han för att införa “interpretation”, eller “tolkning”, som han valde att kalla det på svenska (4).

Mellan 2012 och 2014 var Sam H Ham inbjuden gästprofessor vid CNV/SLU, för att utveckla forskning om naturvägledning i Sverige. Under arbetet väcktes förslaget att översätta boken, som en del i att etablera arbetsfältet här och samtidigt förena de många olika yrkesgrupper som verkar inom området. Vilket signaleras med bokens underrubrik: “Handbok för vägledare i natur- och kulturarv” .

Men det här är ingen konventionell handbok, det vill säga en handledning som ger en linjär översikt över ett visst valt ämne. Utan ett mellanting mellan en handbok, en resonerande text och en inspirerande idébok. En bok att läsa igenom, men också att återvända till, i takt med att läsarens egna färdigheter prövas och utvecklas.

Ham har på ett spännande sätt valt ett tilltal som ansluter till syftet med “interpretation”: att vilja beröra och få den som tar del av innehållet, att själv stimuleras till att fundera, reflektera och skapa egen förståelse över det som kommuniceras. Han gör försöket att kommunicera vad “interpretation” handlar om, med hjälp av ett “interpretation”-perspektiv.

Vägledning – interpretation
Bokens 194 sidor är rikt illustrerade och de flesta bilder har på ett ledigt sätt anpassats till svenska och nordiska exempel.

Till varje kapitel hör utvikningar i form av “tankefotnoter”, som ger möjlighet att förhålla sig vidare till de olika frågeställningarna. Varje kapitel avslutas dessutom med ett “ordmoln” av nyckelord, som ger en bra påminnelse om vad du just har läst. De kan också fungera som summering över vilka koncept som behandlas i varje kapitel, för den som skummar igenom boken.

Redan i inledningen, i det svenska förordet, får läsaren vinkar om att kunskapsfältet “interpretation” inte utgör någon färdig “mall”, utan rymmer resonemang som också behöver anpassas och omtolkas till svenska företeelser.

Översättarna har till exempel valt att kalla personer som ägnar sig åt interpretation för “vägledare”, snarare än att översätta engelskans “Interpreter” till en “Interpretatör” eller motsvarande. “Vägledare” är redan ett inarbetat begrepp, är en motivering.

Däremot själva syftet med att “vägleda”, är att skapa “interpretationsmöten” mellan de som på sin fritid besöker en natur- eller kulturmiljö, här kallat “publik” eller ibland “åhörare” (motsvarande Hams ordval “audience”) och det som utgör själva innehållsframställningen, kallat “interpretationsprodukten”.

En “interpretationsprodukt” kan till exempel bestå av en upptäckartur med levande vägledare/guide, eller en utställning och så vidare.

I förordet finns dessutom en intressant kommentar att “interpretation” utgör ett av många sätt att så att säga göra skillnad (för deltagare) inom naturvägledning.
Inom CNV:s egna verksamhet har ett perspektiv utvecklats att förstå och tala om naturvägledning som i första hand en form av social interaktion, än som ett medel för endast budskapsöverföring, vilket ibland står i fokus inom interpretation-verksamhet.

En modell för att kommunicera natur- och kulturarv
Den röda tråden genom bokens tio kapitel är den sk “TORE-modellen” ™ (5), utvecklad av Ham, här i boken översatt som “TORG”-modellen:

“T” står för “Tematisk” (“Thematic”) – en bärande idé, en sammanhängande tanke
“O” står för “Organiserad” (“Organized”) – ett innehåll strukturerat enligt valt tema
“R” står för “Relevant” (“Relevant”) – ett tilltal som anknyter till publikens referensramar
“G” står för “Givande” (“Enjoyable”) – en upplevelse som berikar och berör

Modellen sammanfattar interpretations-praktikens förhållningssätt till kommunikation, menar Ham.

För att kommunicera på ett levande, intresseväckande och engagerande sätt med sin publik, behöver vägledare tänka strategiskt. Om det som ska kommuniceras inte görs med hänsyn till hur människor förhåller sig till budskapskommunikation, så uppstår heller ingen möjlighet att vare sig beröra eller bli berörd/involverad i framställningen.
Genom att kommunicera genomtänkt, blir det enklare för deltagare att ta del av ett innehåll och dess budskap. Det blir enligt Ham dessutom enklare för vägledaren att planera och strukturera sin aktivitet, med hjälp av “TORG”-modellen.

Flera av Hams resonemang i boken kopplar till Ham:s egna disciplin, kommunikationspsykologi, med referenser till hur människor uppfattar information, vad som styr bearbetning och möjligheterna att även påverka människors uppfattningar.

Att arbeta utifrån tematiserad kommunikation är enligt Ham den avgörande kvalitén för kommunikation inom interpretation. Något som skiljer dess uttryck och avsikt från t ex marknadskommunikation eller en teaterföreställning.

Resonemangen ligger nära det som egentligen är “kärnvärdet” inom interpretation: att inte endast presentera “information” på ett trevligt, lättillgängligt sätt. Det handlar istället om skapa en kommunikation om vårt gemensamma natur- och kulturarv som utmanar publik/deltagare att tänka själva, och att på så sätt skapa sina egna betydelsebärande kopplingar – egentligen, att skapa mening.

Genom att stimuleras till att tänka efter själv, ökar inte bara möjligheten för människor att förstå och komma ihåg. Det ökar även möjligheten för att vi ska bli mer engagerade, att ta till oss budskap på en djupare nivå. Att bry oss om.

“Vem vet mest?” är inte poängen
Tankarna om att “utmana”, går tillbaka till interpretationsfältets “gudfader”, skribenten och naturälskaren Freeman Tilden (6), som formulerade syftet med interpretation med orden: “Provoke, relate, reveal”.

Ham refererar även till Tilden och menar att nutida forskning inom både psykologi och kognitionsvetenskap bekräftar teserna från Tilden, som var före sin tid med att formulera tankar om “uppelvelsebaserad” kommunikation.

Följden av att tänka “publik” eller “besökare”, upplever jag själv är styrkan med interpretation-praktiken, vilket även är tydligt fokus i Hams bok.

För oavsett om vi är guider, naturvägledare, utställningsproducenter, uppelevelsemakare eller kulturarvspedagoger så ska vi inte mata besökare med allt vi vet om ett “ämne” (även om det både är lockande och rätt så naturligt). Utan istället först tänka några extra varv för att inte säga allt, utan säga det på sätt som gör innehållet relevant och lockar till egna reflektioner hos deltagare.

Ham ger mycket värdefulla praktiska exempel på hur vägledaren kan formulera engagerande kommunikation, genom att tänka universella teman, personligt tilltal genom så kallad självreferering, sekventiell eller icke-sekventiell kommunikation och så vidare, vilka alla kan tillämpas för att t ex formulera ett utställningsmanus, ett guidemanus, leda en workshop och så vidare.

Författaren berör också praktiska sätt för vägledare att utvärdera sin kommunicerande aktivitet. Bland annat metoden tankelisting, vilket har tillämpats i verksamheten vid en del svenska naturum.

Läsa, läsa om, läsa mellan raderna..
“Interpretation – kommunikation som gör skillnad” är en utmärkt bok för de som intresserar sig för kunskapsfältet, eftersom den vill lyfta fram interpretation som ett aktivt förhållningssätt: till “minnesarvet”, till en publik, till kommunikation och inte minst: till den egna utgångspunkten för aktiviteten eller vad som kommuniceras.

Boken kommer förstås att bli given litteratur inom kulturmiljövård, naturpedagogik, museologi, turistkunskap med flera högskole-områden.
Jag tror att boken kommer att fungera särskilt bra för de som redan har varit involverade en del med t ex naturvägledning, att utforma och planera visningar/gruppedagogiska aktiviteter, utställnings- och mediaproduktion och så vidare.

Ham har en personlig stil och bokens upplägg kräver lite mer av läsaren. Hans uttryck och en del allmänna referenser är säkert naturliga hos läsare i nordamerika, men låter här och var lite mer omständiga på svenska.

En del val i översättningen upplever jag tyvärr lägger små trubbigheter mellan läsningen och de tankar som Ham vill ge oss. Även om översättarna medvetet, för att följa författaren, valt att hålla sig till ordet “publik” trots dess avighet i sammanhanget, så behöver du som läsare ibland så att säga tänka till en gång extra, för att hålla tråden.

Det finns en medveten interaktivitets-tanke inom interpretation; att skapa kommunikation mellan människor, miljöer, med flera sinnen, med personligare tilltal.
“Publik” och “åhörare” skickar däremot lite motsägelsefulla signaler som dels låter som scenframställningar, dels konnoterar anonyma grupper av passivt tittande människor, vilket inte riktigt stämmer med syftet med interpretation..

Det är förstås naturligt att utgå från sin egna forskningshemvist. Men jag är lite förvånad att Ham inte mer aktivt refererar till hela kunskapsfältet kring konstruktivistiskt lärande. Som inte endast ser lärande hos individer, utan även som ett socialt samspel, där “interpretationsmöten” ju utgör exempel på just situerat lärande (7).

Ham ger ett par exempel på interpretation i förhållande till formellt lärande, och benämner besökare som frivilliga eller “ofrivilliga”. Men han nämner samtidigt inte den etablerade företeelsen informellt lärande (i USA ofta kallat “Self-paced learning“ eller “Free choice learning”), vårt “egenlärande”. Eller nämner den mängd forskning som har gjorts på det området inom museivetenskap, musei- och kulturarvspedagogik, visitor studies och så vidare, vilka alla är givna sammanhang för “interpretationsprodukter”.

Vad jag också saknar i boken är mer handfasta exempel på interpretation som inte är platsspecifik, det vill säga äger rum vid besök på plats i en natur- eller kulturmiljö. På ett par ställen lyfter Ham fram hur interpretation även kan omfatta t ex bruk av filmer, webbplatser och så vidare, vilket hade varit intressant att utveckla ytterligare gentemot en mer etablerad praktik, inte minst i en “digital” tidsålder!

Tack till Per Sonnvik med kollegor på CNV.

 

“Interpretation – kommunikation som gör skillnad”

Författare: Sam H. Ham

Svensk översättning: Ewa Bergdahl, Sven-G Hultman & Eva Sandberg

Fyrfärg. Mjuk pärm, 194 sidor
ISBN: 978-91-978530-4-0

 

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 01: Nyheter & saxat10: Research12: Interpretation Kommentera artikeln!

Museet som gränssnitt för en uppsjö av upplevelser

“My biggest takeaway from this year’s conference is that the museum sector is starting to move towards the state of post digital. The focus on audience engagement, on service design and on delivering the museum experience through multiple channels and touch points made me wish for more museums sending not just digital staff to Museums and the Web but entire cross departmental teams and managers.” (1)

Kajsa Hartig (2), Digital navigatör vid Nordiska museet (3), Stockholm skriver intressanta summerande intryck om “the post-digital museum”, och om “touchpoints” (4), på crowd-bloggsidan “Medium” (5).
Efter att ha deltagit på 2018 års upplaga av världsledande konferensen “Museums and the Web” (6)…

Snart dags att ta sig dit igen! Kanske nästa år..

Under tiden ska vi förstås gå på Digikult.. (7).

MW18: Museums and the Web 2018

Some quick notes from #MW18

Museums and the Web

Digikult

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 01: Nyheter & saxat07: Webb & sociala medier10: Research11: Konferenser13: Museivetenskap Comments Off

Hur museichefer tänker på 40 minuter

Soundcloud.com: 'Museipodden 3. Sveriges Museer'

Lyssnar på “Museipodden” (1), som publiceras av Riksförbundet Sveriges museer (2)..

Poddradio är trevligt, ett bra sätt att låta olika röster höras. Dessutom ett ledigt och personligt format, där du som lyssnare i bästa fall kan uppleva att du “sitter med” i samtalet…

“Museipodden” ersätter förbundets tidigare bloggserie. Och i mars släcktes dessutom den tidigare mötesplatsen på nätet (3) ner, pga låg användaraktivitet.

I senaste podden, nummer tre, samtalar förbundssekreteraren Mats Persson med cheferna vid årets tre nominerade museer (vinnaren kommer att annonseras vid museernas vårmöte i Malmö (4)).

Tema för samtalet är “framtida utmaningar”, ett tema som Riksförbundet har valt för arbetsåret 2018/19.

Flera samtidsfrågor på ett bräde
På dryga 40 minuter diskuteras publikutveckling, vikten av verksamhetsutveckling inte minst arbete med samlingar, utvärdering, att tänka utanför boxen samt möjligheter att hitta nya vägar att finansiera verksamhet.
T ex genom kreativa samarbeten med andra organisationer.

Egentligen inget nytt, i sig. Men givande att höra tre jämförbara typer av konst- och formgivningsmuseer berätta delvis individuella och även ödmjuka vinklar på museiutvecklingsfrågor. Museer har inte alltid alla svar…

Inspirerande att höra hur chefen för Skissernas museum (5) tagit med sig “Museum night” som influens från hans tid på anrika Brooklyn museum (6) i USA. Och härligt med referenser till museologi…tycker ofta att detta perspektiv tyvärr saknas när museiverksamhet debatteras i media…

Jag fastnade även för kommentarerna kring utvärdering och dilemmat att arbeta med trubbiga kommunala “nyckeltal”, som kanske inte alltid stämmer överens med hur museer arbetar.

Däremot tror jag önskan att hitta “mätbara metoder” för kvalitativ data är missriktad. Det handlar snarare om att -också- hävda kvalitativa värden, i en tid som är mer och mer besatt av “metrics”..(7). Det tycker jag borde vara museernas roll att hävda oftare. Verkligheten har ju fler kulörer…(och valörer). Skulle även vilja ha hört de medverkande diskutera hur viljan att “nå ut” eventuellt skiljer sig från vilja att “släppa in/öppna upp”?

Innehåll som griper tag?
“Museipodden” börjar hitta formen (med den lite typiskt radioklingande kultur-samhälle-signaturen!). Ett bra sätt att uppdatera sig inför vårmötet, dessutom.

Vad man möjligen kan säga är att förhoppningsvis kan det bli mer av samtal mellan de som är inbjudna, inte endast svar på samtalsledarens passningar….det låter aningen som ett panelsamtal på en konferens.

Artiga samtal, där alla i samtalet är överens, kan ge en skön känsla. Men lika gärna mynna ut i ett lätt dis, utan att fastna efteråt.

Därför skulle det kanske till och med vara värt att prova en person från en “annan” sektor, ett annan del av samhället, som kommer in och ställer lite mer aviga frågor – en “joker i leken”, kanske? Apropå att hitta nya parter och röster utanför musei-institutionen. Men det kan säkert komma i framtida avsnitt av “Museipodden”..

Museipodden 3

Se även:
SVT Play: “Idévärlden” del 7 om kulturarvet

A Complete List of Podcasts for Museum Professionals

Det här är Podcasts

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 01: Nyheter & saxat Comments Off

Konferens: f@imp Festival and Conference 2018

Skärmbild från Youtube-klipp av installationen 'Chromatic Panel' - ett av vinnande bidrag i F@IMP 2017

AVICOM (1), internationella museiorganet ICOM:s (2) kommitté för audiovisuella, digitala och sociala medier, arrangerar den årliga festivalen “f@imp” (3) mellan den 31 maj och 1 juni, vid friluftsmuseet Rheinisches Landesmuseum für Volkskunde (4), i Tyskland.

I samband med festivalen delas även de årliga prisen ut i ett flertal kategorier, bland annat: bästa tillämpning av AR/VR, bästa filmproduktion, mest kreativa installationslösningen, bästa webbplatsen, bästa digitala initiativ, bästa pedagogiska digitala resurs, bästa interaktiva multimediapresentation, bästa mobila applikation med flera tillämpningar.

Anmälan till konferensen och tävlingen är öppen till och med 30 april.
Tävlingen är öppen för alla medlemmar i ICOM (institutioner, associerade företag eller föreningar och individer).

Information om anmälan och anmälningsavgifter finns på AVICOM:s webbplats (5).
På webbplatsen redovisas även tidigare års vinnare, en bra möjlighet att inspireras av projekt från hela världen…

“Hyperconnected Museums”
Den 18 maj står ICOM dessutom värd för den årliga internationella museidagen (6). Årets tema är: “Hyperconnected museums: New approaches, new publics” (7) som vill väva ihop digitala initiativ med sociala:

“Thanks to technology, museums can now reach way beyond their core audience//..However, not all these new connections are due to technology. As museums strive to maintain their relevance in society, they shift their attention to the local community and the diverse groups that make it up. As a result, these past years we have witnessed the birth of countless common projects organised by museums with the collaboration of minorities, indigenous peoples and local institutions. To engage these new publics and strengthen their connections with them, museums must find new ways of interpreting and presenting their collections.” (8)

ICOM: 'International Museum Day 2018 - Hyperconnected Museums'.  Bild av affisch.

 

f@imp Festival and Conference 2018
f@imp@Twitter

“Hyperconnected museums: New approaches, new publics”

Se även:
ICOM Sverige 

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 01: Nyheter & saxat11: Konferenser Comments Off

Ny digital samarbetspart för Riksantikvarieämbetet

Användare med VR-kontroller och glasögon vid datorskärm

Riksantikvarieämbetet (1) inleder under 2108 samarbete med RISE Interactive (2), som ett led i ämbetets nya myndighetsuppdrag att främja utveckling och samarbete inom museisektorn.

RISE Interactive, tidigare Interactive Institute/SICS, är ett experimentellt IT-forskningsinstitut som samarbetar med partners från akademi och näringsliv.

“Vi har redan en mängd framgångsrika samarbeten med musiesektorn och ser fram emot att få bidra aktivt med våra kompetenser och vetenskapligt baserade metoder till det kunskapscentrum som Riksantikvarieämbetet nu ska bygga upp. Gemensamt kan vi skapa banbrytande användarupplevelser som har potentialen att lyfta hela musei- och kulturarvsområdet.” (3)

Under 2018 kommer samarbetet att dokumenteras och utvärderas, samtidigt som den gemensamma avsiktsförklaringen har som mål att skapa ett långsiktigt tätare samarbete.

Läs hela pressmeddelandet (4).

Riksantikvarieämbetet

RISE Interactive

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 01: Nyheter & saxat Comments Off

Museiutmattning – nu på bild

#peoplesleepinginmuseums  © Stefan Draschan

#peoplesleepinginmuseums  © Stefan Draschan

#peoplesleepinginmuseums  © Stefan Draschan

För många tavlor! För mycket saker! För stora salar! För få sittplatser! För tråkiga audioguider!  ?!

Fotografen Stefan Draschan (1) har spenderat de senaste åren på museer. Och har hittat riktigt trötta besökare.

“Museum fatigue” (2) är välkänt, och nu finns det på bild. Överstimulans, kvav luft, vätskebrist, jet lag, ömma fötter, till och med understimulans, kan vara många vanliga orsaker bakom museiutmattning.

Fast – visar det inte att museer samtidigt kan vara rätt tillåtande miljöer? En plats att känna sig trygg på, jämfört med en järnvägsstation t ex. Har nog aldrig sett en musievärd väcka och köra ut någon, för att de slumrat under ordinarie öppettider…

#peoplematchingartworks  © Stefan Draschan

Stefan har även fångat besökare som på olika sätt matchar tavlor på konstmuseer, vilket blir kul (3)…
(Fast hur etiskt är det att plåta sovande personer, t ex barn? Vet de om att de är fotade?)

Utdrag ur artikel av Benjamin Ives Gilman 'Musuem Fatigue' i The Scientific Monthly, Januari 1916

People Sleeping in museums

Stefan Draschan

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 01: Nyheter & saxat18: Diverse Comments Off

Kom närmare “publiken” – ny rapport

“We have understood Audience Development as a complex system, with policymakers and practitioners sharing responsibility. Just as audiences are multiple and diverse, the people responsible for meeting their cultural needs have different competences” (1)

Besökare i museiutställning. Foto: Paul Henningsson, musedia

Europeiska kommissionens nya kultur- och mediastödsprogram, “Creative Europe” (2) står bakom en ny rapport om strategier för publikutveckling: “Study on Audience Development – How to Place Audiences at the Centre of Cultural Organisations” (3). Målgruppen för studien är både beslutsfattare inom kulturorganisationer, liksom yrkespersoner i praktisk verksamhet.

“Creative Europe” har ersatt kommissionens tidigare kultur- och mediastödsprogram och vänder sig till kulturella och kreativa näringsidkare. Kulturstödsdelen “Culture” inkluderar även stöd till projekt inom kulturarvsorganisationer.

Rapporten består av tre delar: en genomgång av tidigare forskning och litteratur in om området samt ett utkast till ramverk för att arbeta med professionell publikutveckling. Slutligen, en sammanställning av nyskapande publikutveckling hos 30 kulturorganisationer runtom i Europa.

Grafisk sammanfattning av strategisk publikutveckling. Utdrag ur 'Study on Audience Development; Part 1 tools' (2017)

Gruppen bakom undersökningen, där även Intercult (4), en Sverige-baserad pionjärgrupp inom publikutvecklingsfrågor har ingått, har dessutom utvecklat en “verktygslåda”, som kan användas fritt för att utveckla ett brukarcentrerat arbete. Verktygen kan även tillämpas inom musei-, kulturarvs- och besöksmålsorganisationer.

Hela projektet är väl genomarbetat och förhåller sig på ett bra sätt till de många nivåerna av Audience Development. Inte minst genom att på olika sätt lyfta fram relationen mellan beslutsfattare och yrkesutövare, som är viktig för processen att bli mer brukar/besökar/publikorienterad inom en verksamhet:

“..finding an appropriate balance between audience and artistic objectives means – necessarily – some kind of change. The proposed Tools are to be used freely keeping in mind that each organisation must first be fully aware of what role audiences have in the organisation’s mission” (5)

Rapportens olika delar kan hämtas hem via Creative Europe:s webbplats (6).

Mellan 12-13 juni arrangeras konferensen “BE SpectACTive!” (7) i Sibiu, Rumänien med direkt beröring till rapportens förslag:
“The impact of the audience-centric approach on the organizations and the policy implications” (8)

Study on audience development. How to place audiences at the centre of cultural organisations

Creative Europe
Creative Europe@Twitter 

Se även:
Re-Publik

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 01: Nyheter & saxat10: Research11: Konferenser15: Besökarstudier & publikutveckling Comments Off

Tack Riksutställningar, ses igen..

Den sista maj i år läggs Riksutställningar (1) ner, som en följd av den nya kulturarvspropositionen (2), som regeringen presenterade i februari i år.

Delar av RU:s verksamhet kommer att föras över till Riksantikvarieämbetet (3), som ihop med Kulturrådet (4) blir en ny central myndighet för musei- och kulturarvsutveckling (5).

Det här är en modell som inte funnits tidigare i Sverige, dock  i en del grannländer, och därför historisk för svenska museisektorn. Lika historiskt, men kanske lite mer vemodigt, är beslutet att Riksutställningar läggs ner efter över 50 år.

MuseiTeknik hörde av sig till Tore Danielsson, projektledare på Riksutställningar, för fem korta frågor om vad som händer…

Porträttbild av Tore Danielsson, projektledare Riksutställningar. Foto: Riksutställningar

Vad kommer att hända  med namnet “Riksutställningar”, kommer det att användas i någon form?

- Det händer inget speciellt vad jag vet. Jag antar att myndighetsnamn är skyddade under den tid de existerar men vet inte hur och när det släpps till allmän registrering igen 

Vad händer med allt  material som har publicerats på RU:s webbplats?
 - Det finns ett förslag att innehållet ska finnas tillgängligt under ett år på Riksantikvarieämbetets webbplats. Så man blir hänvisad dit om man söker på adressen www.riksutstallningar.se

Vilket är ditt bästa minne, Tore, från arbetet på Riksutställningar?
- Har många bra minnen. Vi har ibland arbetat praktiskt med barn och ungdomar och vi gjorde till exempel direktsänd webb-TV från Eskilstunas konsthall – i den processen hade alla (barn och vuxna) funktioner som verkligen behövdes för att detta skulle fungera. Vi uppnådde ett koncentrerat “flow” där alla var viktiga och behövdes, vilket var ett fint minne och deltagarnas ålder förlorade helt sin betydelse. Man har en “kaptenstol” under tv-sändningar och barnen fixade det lika bra som de vuxna. Kul! 

Finns det något som du tycker att Riksutställningar borde ha utvecklat mera?
- Ett nationellt digitalt utställningsarkiv. Ett nationellt licenshanteringssystem för upphovsrättsligt material. Större internationella samarbeten. Typ EU-projekt och att använda de nätverk och kontakter utanför EU, som fanns hos vissa personer på RU..

På vilket sätt kommer RU:s arbete att fortsätta för museisektorn, under nya museimyndigheten Riksantikvarieämbetet?
- Jag tror inte så mycket av RU:s arbete kommer att fortsätta. RAÄ kommer att lösa uppgifterna på ett annat sätt. RU har ju inte haft någon riktigt fungerande ledning de tre senaste åren så vi har inte haft den påverkan som man kanske kan önska av en nationell myndighet. Men jag vet inte exakt vad som händer framöver, det här är frågor som går att utveckla.

Tack Tore för intervjun!
Och tack, Riksutställningar, vi ses igen

Filmkollage om Riksutställningars historia.
Idé och klippning: Lina Wennersten

Riksutställningar

Riksantikvarieämbetet

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 01: Nyheter & saxat02: Utställningar & form Comments Off