Öppen träff: “Museer och digitala verktyg”

Våren är tid för konferensdagar, möten och utbyte…välkommen till en kväll med erfarenhetsbyte och mingel på Röhsska museet (1), Göteborg.

Tisdag 9 april mellan 18:00 pch 19:30 arrangerar föreningen IDeK-labbet (2 ) en öppen träff: “Museer och digitala verktyg”.

- Camilla Lindahl, grafisk formgivare på Röhsska museet berättar om utvecklingen av museets nya webbplats.
- Paul Henningsson, musedia museikonsult berättar om sina erfarenheter.
- Kajsa Hartig, Digital navigatör på Nordiska Museet och kassör i IdeK-labbet beskriver sin syn på digitala verktyg.

Anmälan görs via IDeK-labbets webbplats (3) – OBS! Ange om du önskar fika/kaffe.

Passa även på att besvara IDeK-labbets webbenkät om vad du anser gör kulturarvsorganisationer digitalt framgångsrika (4).

Välkommen den 9:e med dina funderingar! Och välkommen som medlem i föreningen!

IDeK-labbet, logotyp

“Museer och digitala verktyg “

IDeK-labbet
Röhsska museet
Nordiska museet
musedia

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 01: Nyheter & saxat06: Digitalguider & mobilt07: Webb & sociala medier Comments Off

Pilotprojekt: mobilguider och museer

Test av programverktyget Kulturpunkt på dator. Foto: Kajsa Hartig, Nordiska museet

Nordiska museet (1) i Stockholm har under året inlett ett utvecklingsprojekt för svenska museer, kring bärbara guider för smarta telefoner (2). Projektgruppen tittar närmare på publiceringsverktyget “Kulturpunkt” (3), som skapar mobilanpassade webbsidor eller web-appar.

Verktyget är utarbetat av norska Kultur-IT (4), som även står bakom publiceringsverktyget och samlingsdatabasen Primus (5), som används av många norska och svenska museer.

Tanken med Nordiska museets projekt är att utvärdera planering, produktion och tillhandahållande av mobilanpassade webbplatser med hjälp av verktyget, för att på sikt kunna erbjuda det till andra museer (6).

Extra spännande är att arbetet även kommer att kunna följas i bloggen “Mot nya medier” (7):

“Mängden information man måste ha innan ett mobilapps-projekt ens kan börja planeras är ganska omfattande. Men gör man det ordentligt från början blir efterföljande projekt både kostnadseffektiva och förhoppningsvis även framgångsrika ur publikhänseende.”
(8)

Projektet har tidigare testat betaverisoner av programverktyget på bland annat Statens maritima museer (9) samt Arkitekturmuseet (9). Pilottillämpningar har även diskuterats för Julita gård i Sörmland (10).

Skala fram en app
Trenden växer med “skalverktyg” för appar, eller rättare sagt, webb-appar, dvs mallbaserade applikationer som sedan nås via vanliga webbläsare i smarta telefoner, snarare än dedikerade appar (program) som ju laddas ner och installeras via de större portalerna.

Fördelen med skaltjänsterna är att den som vill producera en guide för t ex smarta telefoner inte behöver behärska programmering för de olika mobila operativsystemen och kan få tillgång till ett utvecklingsverktyg till en mindre dyrbar kostnad än att köpa externa programmeringstjänster.

App "uGuideMe"

Några andra skaltjänster som också har marknadsfört sig mot museer är t ex svenska “AudioApps” (11).

Ett annat exempel är amerikanska “uGuideMe” (12) som erbjuder ett mallverktyg för kunder att bygga upp appar, med text, bilder, ljudklipp, videoklipp, kartpositionering, e-postformulär med mera. Registrering av användarkonto är gratis.

Besökare till museet eller besöksmålet behöver dock hämta hem appen “uGuideMe” för att kunna starta guiden. Programmet är i sin tur “värd” för ett stort antal guide-appar, som användaren kan söka bland, en slags mini-portal, som i dagsläget innehåller främst nordamerikanska museer och djurparker.

Användarpanelen i programmet "Guide Creator" som skapar mobila app-guider.

Kostnadsfria alternativ
Andra alternativ till skaltjänster som riktar sig till besöksmålssektorn är att laborera med några av de billiga eller t om kostnadsfria verktyg för mobilutveckling som finns på nätet.

Med Windows-programmet Google App-Inventor (13) kan t ex appar för Android-telefoner skapas via ett modulbaserat programverktyg, där händelser och innehåll byggs upp med hjälp av olika färdigdefinierade “block”.

Innehållet distribueras sedan via egen hemsida till intresserade, som dock är ett lite mindre sofistikerat alternativ än att publicera på den vanliga app-portalen “Google Play” (14).

“AppMakr” (15) är ett annat kostnadsfritt verktyg, som möjliggör enkel produktion mobilanpassade webbsidor för iPhone-telefoner. Ytterligare ett alternativ är svenska publiceringsverktyget Open Ratio (16) som dock är under uppbyggnad och som har ett inbjudningsbaserat system för nya användare, ungefär som när musiktjänsten Spotify (17) först lanserades.

Nackdelar med de kostnadsfria tjänsterna är att mallarna kanske ej är anpassade efter hur museer är vana att presentera eller ordna sitt innehåll. Eller att reklamvinjetter visas i programmen, eller att tjänsterna plötsligt upphör..

Men för att få egen “hands-on” i ämnet, kan de räcka långt för den som är intresserad av att prova produktion för det mobila webbmediet.

Planering av ett pilotprojekt – mobilguider och museer

Mot nya medier

AudioApps
uGuideMe

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 06: Digitalguider & mobilt07: Webb & sociala medier13: Museivetenskap17: IKT & lärande Comments Off

“Pointcloud” – pekar bortom GPS och QR-kod för digitalguider

Appen 'Poincloud', skärmbilder av applikationen från iTunes. Produktion: 13th Lab

I slutet av maj presenterade tidningen Metro (1) en ny mobiltjänst för sin papperstidning.  Med hjälp av appen “Pointcloud”  (2) kan tidningens läsare t ex se animerad nyhetsgrafik ur en artikel direkt på skärmen, starta bildspel/video från en bild i tidningen eller kommentera tryckta artiklar i sociala medier med mera (3).

Tekniken är bland annat baserad på bildigenkänning. Appen jämför den tryckta bilden som finns i tidningen med en digital kopia på en webbserver. Den digitala bildens adress har kompletterats med särskilda koder som talar om för appen vilket material som är associerat med bilden och visar det mobilens/surfplattans bildskärm.

Det som gör “Pointcloud” nyskapande är att appen i sig är en webbläsare som hämtar sitt innehåll beroende på vad användaren pekar på med kameran i en smartphone. Skärmen dubblerar som både ett webbläsarfönster och en kamerasökare, vilket gör appen till ett intuitivt Augmented Reality-verktyg.

“We believe that the camera will soon replace the GPS as the device’s  most important sensor for understanding the world around you.” (4)

Bakom utvecklingen står företaget 13th Lab (5) i Stockholm, som utöver appen även har släppt koderna till programmet fritt. Den kodintresserade kan registrera ett konto på webbplatsen och ladda ner det kodbibliotek (6), med bl a javascript,  som krävs för att tagga webbinnehåll för appens läsare och därmed skapa egna tillämpningar för “Pointcloud”.

Utvecklingsverktyget är i dagsläget byggt för Apples mobila operativsystem iOS.  Appen, som är kostnadsfri, finns för iPhone och iPad. Senare i år släpps en version även för Android.

Användare med GPS-baserad stadsguide "Verkligheten berättar", TV Fakta. Foto: TV4

Besökare vid som aktiverar QR-kod i museimonter på Derby museum, Storbritannien. Foto: Richard Symonds, WikiMedia

QR-kod vid textskylt i museimonter, Derby museum. Foto: T Eden, QRpedia.org

Användning av mobilkamera för att aktivera webbinnehåll förekommer också vid scanning av grafiska QR-koder, vilket den senaste tiden har varit vanligt i just dagspress och anonseringskampanjer.

Andra sätt att aktivera innehåll i mobila tjänster har även varit positionering med hjälp av GPS. Ytterligare varianter för att få tillgång till t ex mediainslag i bärbara teknologiehar varit optisk/elektronisk aktivering genom sändarpunkter och/eller i kombination av trådlösa nätverk med mera.

Samtliga dessa “lokativa” tekniker (7) är också beprövade  inom audio- och digitalguide-sammanhang, med olika erfarenheter.

Även “Pointcloud”-konceptet skulle kunna tillämpas för digitalguider. Genom att minska antalet steg som användare behöver för att aktivera innehåll via skärmen, blir upplevelsen mer användarvänlig. Det förutsätter dock att innehåll har förberetts och märkts med kod för att kunna läsas av med appens webbläsare (tekniken fungerar inte i vanliga mobila webbläsare).

Konceptet påminner en del om Google:s AR-applikation, “Google Goggles” (8), som lanserades för ett par år sedan. Vilket egentligen var innan smartphones och surfplattor exploderade på den privata användarmarknaden.

“Google Goggles” utnyttjar Android-plattformen och har flera tillämpningar av bildigenkänning via mobilkameror t ex dokumentscanning/OCR, inbyggd översättningsfunktion för text osv (9).

Det intressanta är att fler tjänster för smarta mobila enheter för övrigt alltmer påminner om “digitalguider” för verkligheten. På ett sätt som tidigare endast fanns på just museer och besöksmål i form av audioguider och senare även multimediaguider.

“Pointcloud”-konceptet illustrerar den snabba utvecklingen inom detta område, där många av oss just har börjat umgås med “QR”-kod..

Fast även om tekniker som bildigenkänning och QR-koder är sofistikerade digitala tekniker, innebar redan inspelade ljudguider på Walkman-kassettspelare ett sorts “virtuella innehållslager” i museimiljön, vilka aktiverades av besökare…

Pennsylvania University Museum Taped Audio Tour. Foto: Amy Ellsworth, http://penn.museum/blog

 

Pointcloud Browser – via iTunes
Pointcloud

Se även:
Google Goggles
QRPedia.org

 

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 06: Digitalguider & mobilt08: VR & Augmented Reality09: Alternativa gränssnitt16: Interaktionsdesign Comments Off

Bokrecension: “Conversations with Visitors”

Produktiva förlaget “MuseumsEtc” (1) publicerar flera titlar med färska ämnen för musei- och besöksmålssektorn: spel i museiförmedling, att utveckla upplevelser för barn- och familjebesökare, interaktiva utställningar, samtidsdokumentation och samlingar med mera.

Förlaget, som är baserat i Edinburgh, arbetar efter modellen begränsade upplagor, parallell-publicering  med pappersböcker och e-boksformat, samt aktiv insäljning av nya titlar genom förhandsbeställningar..

Boken “Conversations with Visitors: Social Media in Museums” (2) kom ut i januari och väckte min nyfikenhet, eftersom detta verkligen är ett dynamiskt område inom museiförmedling som toppar flera museikonferenser..och just nu utvecklas praktiskt, inte minst, online.
Så..hur speglas ämnet i bokform?

Jag får lite av just konferenskänsla när jag börjar läsa skriften, som är en antologi där de olika texterna samlats efter tre temarubriker: “Strategy”, “Analysis” och “Case Studies”.

Lustigt nog är inte redaktören för samlingen omnämnd.. Det är mycket möjligt att delar av texterna har hämtats från seminarier, eftersom ett par författare har medverkat i minst en konferens kring mobiler,design och lärande som hölls i Danmark häromåret. Några texter refererar dessutom till det innovativa “EGO Trap” (3), ett AR-projekt med mobiler som fram tills nyligen funnits på vetenskapscentret “Experimentarium” (4) utanför Köpenhamn.

De flesta av texterna är annars skrivna av IKT-utvecklare och forskare, men innehåller också bidrag från musei- och arkivpersoner.

Betoningen ligger på praktiska tillämpningar och reflektioner och färre inslag av teoretiska resonemang. Ett stort plus är att erfarenheter från t ex Skandinavien och Polen har inkluderats, där annan liknande litteratur ofta hämtar exempel från Storbritannien och USA.

“Conversations with Visitors” är kanske inte en skrift man streckläser, utan snarare plockar upp då och då. Som en del av egna utflykter i sociala medier och tillsammans med jämförande erfarenheter med andra kollegor.

För trots huvudindelningarna, så flyter texterna ihop något, med analyser av fallstudier samt beskrivningar av metoder för utveckling av olika sociala media-tillämpningar.

Jag fastnade främst för texterna skrivna av Dana Allen-Greil, Beck Tench, gruppen Katz, Goldman och Foutz och slutligen bidraget från Timpson.

Beck Tench ger praktiska tips för “data mining” (5) av Twitter (6)-flöden. Hur sökningar i Twitters enorma databas av inlägg kan göras, för att skaffa sig kunskap om vilka museers Twitter-användare är och vilka ämnen som kommenteras. Ett verktyg för att utveckla “digitala besökarstudier”..

Angreppssättet fortsätter hos Dana Allen-Greil som i “Measuring, Analysing and Reporting” beskriver ett arbetsverktyg för vad som på engelska kallas “metrics” (prestationsmått eller indikatorer på svenska). En metod som hon i en annan text redovisar med exempel hämtat från National Museum of American History (7).

NMAH:s syfte- och målformuleringar har omsatts i den sociala mediemiljön i form av fyra begrepp, för att kunna utvärdera (och lära av) effekterna av insatserna online: “Visibility”, “Exchange”, “Being Human” och “Resources Spent”.

Vart och ett av begreppen innehåller delmål, som kan läsas av på olika sätt t ex via Twitter- och bloggflöden   (se de tre kolumnerna i figuren nedan).

Texten “Mobile Phones for Informal Science Center Learning” av forskargruppen James E Katz, Kate Haley Goldman och Susan Foutz, ger en spännande bild av hur mobila inslag används av besökare i utställningar.

Gruppen utvärderade under 2009-2010 besökares interaktion med olika mobila applikationer i vetenskapscentret Liberty Science Center (8) i New Jersey, USA.

Bland annat visade sig de mobila guiderna vara förvånansvärt lågt utnyttjade bland besökare, totalt sett. Olika faktorer påverkar vad som får besökare att utföra aktiva moment eller inte, med medhavda telefoner. Särskilt bland familjebesökare, som är vanliga grupper vid vetenskapscentra:

“Visitors who were aware of SNSE but did not use the system had diverse reasons for choosing not to do so, including:

• Using their phone in the museum was not appealing (44%)
• Being focused on child-care (17%)
• Not wanting to pay a fee for the call (15%)
• Not wanting to do a particular activity (9%)
• Being unclear about what the activity was (9%)
• Not knowing how to use their phone to do the activity (6%).

Despite the fact that provocative questions were asked as part of the signage to encourage mobile phone use as part of the SNSE exhibit, it was not clear to the visitor that the mobile phone-provided information was actually germane to what the visitor wanted to know about the exhibit. The stimulus to prompt the user to engage the service may not have been sufficiently compelling in light of the obstacles to use and the lack of social cuing to obtaining exhibit information via the mobile phone.”  (9)

Slutligen, Corey Timpson, från Canadian Museum for Human Rights (10) beskriver utvecklingsprocesser kring IKT-koncept hos ett museum som är under uppbyggnad.

Hur kan framtida utvecklingar för förmedling inom det digitala området säkras? Svaret är enligt museets utvecklingsgrupp att fokusera strategiskt på digitala innehållsformat, enligt principen “lagra rätt från början – sprid i olika format”.

“Planning for ubiquity means acknowledging that the popular technology of today will be replaced with the technology of tomorrow. Not only is this an expectation, this is a key variable in the CMHR planning strategy. 

Building a data architecture than ensures the proper cataloging, preservation, administration, and delivery of data, according to standards is fundamental.

A clear and strict separation between content and presentation is crucial. This will enable the changing of the device without affecting the content, and or the editing of the content..//.. Effort can then be spent on actually dialoguing or interacting with the audience through their preferred means no matter how these means evolve.” (11)

Skriften kan beställas som tryckt pocketbok eller e-bok direkt från förlagets webbplats (12).

“Conversations with Visitors: Social media in Museums”

MuseumsEtc

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 06: Digitalguider & mobilt07: Webb & sociala medier10: Research13: Museivetenskap15: Besökarstudier & publikutveckling16: Interaktionsdesign17: IKT & lärande Comments Off

Föredrag: “Mobila gränssnitt och appar”

I samband med sitt årsmöte arrangerar föreningen IdeK-labbet (1) ett antal föredrag på tema “Mobila gränssnitt och appar. Allt om hur du når målgrupperna via den mobila webben”.

Programmet hålls den 16 februari på Spårvägsmuseet (2) i Stockholm och pågår mellan 13:00 och 15:30:

- “Varför mobilt?” Marika Jonson, ordförande ideK-labbet
- “Kulturarvsappar – syfte, målgrupper och metoder” Matthieu Hartig
- “På gång på Spårvägsmuseet”  Carl Axel Petterson, Spårvägsmuseet
- (Rubrik saknas) Anders Hallén, Deportivo
- “App vs web” Christian Hermansen, Mobiento (föredraget hålls på engelska)

Även icke-medlemmar är välkomna till föredragen, men betalar då 60 kr.

IdeK-labbet är en intresseförening som vill samla kunskap och information om alla aspekter av förmedling av kunskap och kulturarv via digitala kanaler.
Passa på att bli medlem när du går på föredragen!

“Mobila gränssnitt och appar”
IdeK-labbet

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 06: Digitalguider & mobilt07: Webb & sociala medier Comments Off

“Heist!” – rumsligt, mobilt upplevelse- och lärandekoncept

Produktiva utställningsdesign-företaget "Ideum" (1), vilka bland andra ligger bakom multitouch-verktyget "Gestureworks" (2) och det fria källkodsprojektet "Open Exhibits" (3), presenterade nyligen prototypen "Heist!" (4).

Demo av 'Heist!' på British museum, London. Foto: Open Exhibits/Ideum flickr.com

Installationen anropar besökaren som sedan aktiverar den virtuella 'hämtkorgen'. Foto: Open Exhibits/Ideum flickr.com 

Material från multitouch-skärmen dras över till besökarens smartphone eller surfplatta. Foto: Open Exhibits/Ideum. flickr.com

Konceptet bygger på att användare av smartphones och surfplattor, i t ex utställningar, kan interagera med multitouch-skärmar på ett utvidgat sätt. Genom att ansluta till ett lokalt nätverk för en multitouch-installation, kan bilder och multimedia i presentationen skyfflas över till den bärbara enheten. Det vill sägas sparas av besökaren för att kollas in närmare eller användas vid ett senare tillfälle. 

Applikationen stödjer även egna nyckelordsanteckningar, för att låta användaren med egna ord beskriva och sedan kunna hitta materialet lättare i ett eget "pocket-galleri".

Besökaren behöver inte ladda ner någon specifik app, utan får alltså kontakt med multitouch-installationen via trådlös kommunikation.

Hela systemet är baserat på en integration av "Gestureworks", "Open Exhibits" samt en datormoln-lösning (webbapplikation, i detta fall via trådlös teknik) levererat av Sensus (5). Tillämpningen stödjer både iOS och Android-mobiler.

Kaka på kaka?
Fast multitouch-bord och bärbara pekskärmsenheter – blir inte detta lite tårta på tårta i kul-att-ha-fabriken? Var inte poängen med multitouch-tekniken att frigöra pekskärmsinteraktion från solo-spelande?

Det kan man förstås tycka men även om jag själv inte har provat just denna lösning är detta en intressant mix. Den sociala biten med fleranvändare runt skärmen i utställningen finns redan. Till det läggs möjligheten för besökare att också ta med sig en del av utställningsinnehållet och laborera med det digitala materialet själv.

Med andra ord, en möjlighet att stödja den förlängda upplevelseprocess som en utställning innebär. Och därmed, på ett intuitivt öka användarnas möjlighet att dels återkoppla sin upplevelse på plats, dels fördjupa sin upplevelse med en förlängd "interaktivitet" med materialet, dvs en form av asynkront lärande.

I vinter kommer Ideum/Open Exhibits att inleda tester med ett antal valda museer. Förhoppningsvis kommer denna, eller någon annan lösning, att bli tillräckligt etablerad för att också kunna göra studier kring dess användning. Det är sällsynt med enkla lösningar som har potential att kunna stödja det utdragna museilärandet…en rumslig utvidgning av en skärminstallation är spännande, som här bryggas över till mobil användning.

Sedan kan man alltid se flera tillämpningar, som t ex att ladda sin smartphone med digitala flyers, menyer och erbjudanden från museirestaurangen och liknande.

Som vanligt gäller att tillämpningen förstås riktar sig till användare av smarta bärbara enheter…det borde i utställningar kunna kompletteras med alternativ. En del museer har t ex experimenterat med att besökare kan spara och maila material till sig själva i form av länkar, för återbesök. Och varför inte helt enkelt också inkludera tryckta kort i utställningar – samlarbilder på museer, ja tack!

"Designers of multi-touch interfaces must consider the fact that any appeal associated with the ‘newness’ or innovation of certain technologes can work either as a help or hindrance when it comes to prompting participation. For some visitors innovative technologes might be unfamiliar and daunting, for others, those devices might seem already outmoded." (6)

"Heist!"
Open Exhibits

Se även:
Multi-touch interfaces in museum spaces: reporting preliminary findings on the nature of interaction

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 03: Installationer & montrar04: Skärm & rörlig bild06: Digitalguider & mobilt09: Alternativa gränssnitt16: Interaktionsdesign Comments Off

Vikbar surfplatta med två pekskärmar

Vid den just nu pågående IFA-mässan i Berlin (1) presenteras nyheter inom konsumentelektronik. 

Datorer, multimedia, TV och mobiler har stort fokus på mässan, liksom hushållsapparater.
Tryckkänsliga skärmgränssnitt och bärbara digitala enheter är en annan het trend.

Företaget Sony (2) visar t ex sina nya pekplatteprodukter på mässan, en teknik som lanseras senare i Europa i höst (3). Bland annat en bärbar och vikbar surfplatta med pekskärmar kallad Tablet P (4).

Genom att dela upp pekskärmsytan i två fält, kan plattan vikas ihop och i uppfällt läge visa olika innehåll på skärmarna samtidigt. Eller så kan ena skärmen dubblera som virtuellt tangentbord för dokument och e-post, eller spelkontroller för appar och så vidare. LED-skärmarna (5) är 5,5", med upplösningarna 1024 x 480 på vardera skärm vilket ger något av ett "brevlådeformat" (6).    
Sony Tablet P, en surfplatta med dubbla pekskärmar. Illustration: Sony

Sony Tablet P, med virtuell spelkontroll på ena pekskärmen

Operativsystemet är Android, vilket ger tillgång till appar för surfplattor via Android Market (7). Tablet P har trådlös nätanslutning och Bluetooth-anslutning. En större pekplatta, Tablet S (8) med 9,4" pekskärm, har både Wi-Fi och 3G-kapacitet.

Den vikbara utformningen sparar plats och blir lite mindre otymplig att bära med sig, jämfört med en ordinarie surfplatta, samtidigt som vikfunktionen skyddar skärmarna. Surfplattors storlek kan upplevas vara på gränsen för att bära med sig som multimediaguide i en utställning t ex. Det förekommer annars fler experiment med iPads som fasta pekskärmskiosker.

Med Tablet P:s vikmoment finns också en svaghet, med risk för utnötning och slitage i ett publikt användarsammanhang. Och tillämpad som bärbar plattform för en digitalguide kanske fördelarna med vikskyddet även blir ett extra moment i besökarens handhavande under sin rundvandring. Något som ju inte behövs vid betraktande av en konventionell surfplatta. Den dubbla skärmen är annars en spännande idé för att kombinera text med bilder och multimedia. T ex en timeline som kompletteras av kortare mediaklipp, eller en besökskarta som kan användas för att välja associerat innehåll på liknande sätt.

Jag skulle också vilja prova Tablet P som verktyg för t ex intervjuer och observationer i samband med besökarstudier…den påminner om min gamla trotjänare, minidatorn HP Jornada 720 (9), i salig åminnelse!

Som avslutning: en annan nyhet från IKT-branschen och IFA-mässan var det föreläggande som tysk domstol gav elektronikföretaget Samsung (10), som nekas sälja sin surfplatta i Tyskland på grund av en pågående tvist med Apple (11), en annan populär tillverkare av pekplattor. Samsung tilläts därför inte att visa sin produkt på IFA-mässan 2011, vilket har väckt en del uppmärksamhet (12). Pekplattor, som sagt en het trend..

Sony Tablet P

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 01: Nyheter & saxat04: Skärm & rörlig bild06: Digitalguider & mobilt Comments Off

Guidade visningar med iPad-stöd

Visningsguide levandegör utställda föremål med en bärbar surfplatta. Foto: Minneapolis Institute of Arts

2010 lanserade konstmuseet Minneapolis Institute of Arts (1) i USA surfplattor av iPad-modell (2) som aktiva inslag i museets guidade visningar. 

MIA har sedan mitten av 1990-talet arbetat långsiktigt med olika digitala kommunikationsinslag i utställningarna, både med stationära och mobila teknologier. 1996 introducerades t ex handdator-guider för besökare.

Visningar med levande guider är också populära bland besökarna. Men museet upplevde att dessa hittills inte har integrerats särskilt väl i den i övrigt framgångsrika digitala strategin. Museets egna research visade också att digitala guider i handdatorer och mobiltelefoner ofta betonar individuella upplevelser. Vid levande visningar finns en helt annan dynamik genom interaktionen i grupp.

MIA ställde sig själva frågan: kan åskådningsfördelarna med IKT förenas med den levande kommunikationen under guidade visningar?

Museets guider och pedagoger hade tidigare ofta använt sig av film- och ljudklipp i pekskärmskiosker för att illustrera vissa moment under sina gruppvisningar.

Hypotesen hos museet, som sedan anlitade konsultgruppen Sandbox Studios (3) för uppdraget, var att bärbara surfplattor skulle kunna bygga vidare på hur guidepersonal själva utnyttjat multimedia-inslag i utställningarna.

Valet föll på att använda iPad-plattor, därefter undersöktes vilka typer av media som kunde vara lämpliga samt om någon särskild "visnings-app" behövde produceras och hur iPad-plattans befintliga appar och funktioner skulle kunna användas.

Därefter följde prov med teknik och apparatur i utställningssalarna samt observationer av presentationsteknik och ergonomi. En pedagogisk handledning för iPad-plattorna togs fram i samarbete med personalen, som även gavs teknik-kurser. Därefter gjordes 20 pilotvisningar som nyligen har utvärderats (4).

Besökare framför äldre kartbild från Venedig, foto: Minneapolis Institute of Arts

Karta över dagens Venedig visad med

Under visningarna har guiderna burit med sig iPad-plattan och vid valda föremål visat bildförstoringar, filmklipp och grafik.

Testerna har gått hem mycket väl bland besökarna, både äldre och yngre.
Genom tekniken har guiderna kunnat ha tillgång till digitaliserat material från tidigare utställningar, databaser etc, vilka kunnat användas på nytt sätt i visningarna. Tillgång till trådlöst Internet i plattorna och på museet har dessutom gett guiderna möjlighet att söka på nätet efter referenser, fakta mm vid behov. Kart- och satellitvyer har använts för att diskutera och orientera besökare i geografiska ursprung av kulturföremål.

Målsättningen har varit att på bästa sätt integrera iPad:en i de befintliga visningarna och inte göra surfplattan till huvudsaken för kommunikationen, utan istället fungera som ett naturligt stöd. T ex släcks plattorna ned efter avslutade moment och guiden står även med skärmen vänd bort från gruppen under val av illustrationsmaterialet. För att besökarna inte passivt ska se en annan person klicka fram i navigationsmenyer på en skärm, utan enbart se det tänkta innehållet på skärmen. 

I miljöer som har mycket ljud från omgivningen stängs t ex iPad-ljudet av och guiden förklarar filmsekvenserna själv istället. Enligt museets utvärdering har iPad-plattor med tanke på deras skärmstorlek, ljus/kontrast och inbyggda högtalare, fungerat bäst i visningsgrupper om 10-15 personer. 

Klipparkivet över filmer som visas med iPad-platta under visningar på MIA.

Avsikten är nu att utveckla visningshandhavandet och införa iPad-plattorna reguljärt i guidernas visningar under 2011. Behovet av kontinuerlig användning av plattorna är viktig för att hålla personalens kunskaper vid liv och även ge dem möjligheter att utveckla sina presentationer för besökarna.

Några av projektets praktiska problem har rört förberedelser av innehållsmaterial samt digitala format, eftersom vissa konverteringar av befintliga media har behövt göras för att fungera för plattformen. På sikt är annars tanken att digitalt material ska produceras och lagras på ett sätt så att innehållet kan användas och återanvändas i olika sammanhang, i interaktiva stationer, i högupplöst film, på nätet, i bärbara och mobila system osv.

MIDEA Workshop: Using iPads in the Museum, Workshop Videos

Minneapolis Institute of Arts 

Se även:
"iPad Kiosk Pro Lite" – fri pekskärmsapp för utställningar (iTunes)

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 06: Digitalguider & mobilt12: Interpretation14: Museipedagogik16: Interaktionsdesign Comments Off