Ny robust ljudstation för utomhusbruk

Tyska kommunikations- och designbyrån projekt2508 (1) har tillsammans med nederländska lekmöbelföretaget Playnetic (2) utvecklat “Story 2508″ (3) en robust ljudstation för museer och besöksmål.

Playnetic har produkter baserade på rörelseinteraktion, där t ex mediespelare med MP3-ljudspår aktiveras genom att användaren fysiskt behöver dra, veva eller pumpa.

projekt2508 har utvecklat hölje och skyltmaterial som tål klimat och tuffare tag, med formgivning som kan anpassas till platsen.

En ljudstation utomhus som denna kan bidra till att levandegöra en miljö för strosande besökare, även när ett museum, utställning eller kulturbyggnad är stängd. Tal och arkivljud, eller musik som t ex Bach. Eller varför inte folkmusik?

“Story 2508″

Playnetic

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 02: Utställningar & form03: Installationer & montrar05: Ljud- & audioguider Kommentera artikeln!

Möten mellan människa, plats, text

Textival - möten mellan människa, plats, text. Foto: Textival

Litteraturgruppen “Textival” (1) arrangerar sedan 2007 årliga föreläsningar, program och festivaler kring samtidstexter (poesi, litteratur, samtal).

Genomgående för arrangemangen är att med utgångspunkt från texter pröva gränser, utforska platser och skapa möten (2).

Under Textivals programserie “Sjuhärad text” (3) är det premiär för ett ljudkonstverk, en ljudvandring influerad av den amerikanska författaren Rebecca Solnits texter, “Gå vilse – en fälthandbok” (4) och “Wanderlust – att gå till fots” (5).

Ljudverket “Att aldrig gå vilse är att inte leva” (6) har premiär 9 maj – lyssnare inbjuds att lyssna på egen hand, i olika miljöer och därefter mötas i ett gemensamt samtalsrum på nätet.

Projektet förenar samtidskonst, IKT, berättande, deltagande, ljud, rörlighet, lokalitet och rumslig gestaltning, på sätt som kan vara intressant för alla som arbetar med att levandegöra natur- och kulturmiljöer.

Det berör även relationer mellan fysisk plats och ljud, som t ex berättande iscensättningar i utställningssammanhang.
Växlingen mellan en individuell upplevelse och ett gemensamt digitalt mötesrum är också intressant, i tider av social distansering….

För praktisk information om hur du lyssnar, samt deltar i det digitala mötesrummet, kontakta: marie@textival.se

“Sjuhärad text”

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 01: Nyheter & saxat05: Ljud- & audioguider12: Interpretation Comments Off

Flyttbara, fristående multimedialösningar

I typiska utställningssalar och museigallerier är miljön förberedd för installationer av olika slag. Men vad göra i utomhusmiljö, långt från bebyggd miljö och öppet utsatt för olika årstiders väder? Eller i kulturhistoriskt skyddade miljöer, som inte tillåter nutida tillägg eller installationer överhuvudtaget?

Två innovativa skandinaviska lösningar har utvecklats den senaste tiden, som kan ge nya möjligheter att erbjuda digitala presentationer i “svåra” miljöer.. Även vid platser där personal saknas under delar av året.

Bild som visar del av ljudskylten 'LaternaGuide' i vinterlandskap. Foto: LaternaVox

Teknik för berättelser i det fria
“LaternaGuide” (1) är en trådlös sändarpunkt för ett mycket snävt nätverk, under 100 meter, som ger möjlighet att både spela upp strömmande ljud via webben t ex i en smart mobiltelefon.
Lösningen kan dessutom användas som mediespelare i fasta installationer, där mediauppspelningen aktiveras av till exempel en sensor eller annan tryckkänslig input.

“Laterna guide” har använts för både digitalt förhöjda skyltar i naturen och för utomhusinstallationer, bland annat trästolar som spelar ljudspår med poesi.

Bakom lösningen står norsk-svenska företaget “Laterna Vox” (2), som arbetar med digitalt berättande i natur- och kulturmiljöer. Tekniken är egenutvecklad och skalbar och inkluderar även egen mjukvara för att programmera innehåll och styrning.

Fördelen med “Laterna Guide” är möjligheten att få tillgång till “nätet”, på platser där varken mobila nätverk har täckning, eller där det finns fasta bredbandsanslutningar i närheten. (Det går förstås att utnyttja såväl radio- som satellitlänk för trådlös kommunikation. Fast dessa tekniker är dels mer omständliga och dyra, dels finns det juridiska begränsningar att sända på radiobandet..) Installationerna kan drivas av solcellspaneler.

Trästol i naturen som spelar upp ljud. Foto: LaternaVox

Rullande scenografiskt hjälpmedel
Från Gotland kommer “Laterna Futura”(3) (ingen samhörighet med ovanstående produkt, trots namnet!), en prototyp utvecklad för att möjliggöra bild-, film- och ljuduppvisning i kulturmiljöer som ej tillåter moderna installationer. Eller som till och med saknar ström.

Tanken är att t ex förhöja levande visningar med hjälp av mediaklipp, eller som inslag vid tillfälliga program och liknande.  “Laterna Futura” består av ett “mediatorn” på hjul, med höljde av trälameller och utrustad med ställbar projektor, inbyggt ljud samt en mediaspelare. Den har även utrustats med belysningsmöjligheter.

Flyttbara mediamöbeln 'Laterna Futura' med projektor. Foto: Petesgården/Studio Doms

Flyttbara mediamöbeln 'Laterna Futura' i äldre interiör. Foto: Petesgården/Studio Doms

Uppspelningen av klipp styrs via en smart mobiltelefon. Apparaturen får sin ström via ett uppladdningsbart batteri, en typ av batteri som används i drönare.
Under sommaren har prototypen testats på museet Petesgården (4) på Gotland, där även idémakarna bakom “Laterna Futura” finns. Projektet har utvecklats i samarbete med Kulturarvsinkubatorn (5 ) och har formgivits av Studio Doms (6).

Målet är att skapa en produkt som kan leasas ut till museimiljöer, t ex att användas för att visa miljöer som inte kan visas för alla, t ex av bevarandeskäl eller på grund av bristande fysisk tillgänglighet.

LaternaGuide 
Laterna futura  

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 03: Installationer & montrar04: Skärm & rörlig bild05: Ljud- & audioguider Comments Off

Hörsnäckan

Ibland är mina uppdrag (1) lite extra roliga. Har nyligen arbetat fram en prototyp för en hörlur för en utställning, som kanske ska kallas en “hörsnäcka”, bokstavligt talat..

Önskemålet från utställningsmakaren var att spela upp arkivljud och nyare inspelningar i en lyssningsstation, vid en sittgrupp.

Arbete med prototyp för hörlur monterad i havssnäcka. Foto: Paul Henningsson, musedia

Det enklaste hade förstås varit att använda en ordinarie bygellur, även kallad sluten hörlur (2). Till och med en singellur med hörselkåpa (3), som jag tycker är både lite fräck och även ergonomisk/användarvänlig för strölyssning i en utställning. Men här var syftet att bygga på en mer organisk och taktil känsla, som dessutom relaterar till själva utställningsämnet.

Som en första demonstrationsmodell för utställningsgruppen, använde jag två dekorationssnäckor från en nautisk presentaffär..med vanliga “in-ear”-lurar som kopplades till en enkel MP3-spelare, med ljudet på loop. (Den äldre modell av Philips MP3-spelare “Raga” (4), som tyvärr inte längre säljs, hade väldigt lång batteritid, över 12 timmar. Vilket kan jämföras med hur ofta jag måste ladda mobilen…)

Enkel demo av koncept för snäckmonterad hörlur, med ljudspelare. Foto: Paul Henningsson, musedia

Eftersom det är frågan om mono-lyssning, alltså uppspelning i endast ett hörlurselement, så separerade jag ljudspåret i vänster respektive höger kanal. På det viset får man två ljud med bara ett spår… I den slutliga installationen kommer ljud att spelas från mediespelare, och möjligen även aktiveras genom knappval. Dessutom kan en av snäckorna fungera som den är, för att lyssna till havets sus..

Snäckan som kommer att användas i installationen är av typen turbinsnäcka, i familjen Turbinidae (5), som är vanlig i vattnen utanför Sydkorea, Japan, Filippinerna och Taiwan. En populär östasiatisk seafood-rätt och delikatess, i gryta eller på grillen..

Sazae on Grill

Turbinsnäckan är nästan som gjord för en hörselkåpa – skalet är mycket hårt och piggarna förstärker det klart tuffa utseendet hos denna snäcka (och gör den dessutom spännande att hålla i).

Det finns förstås en risk att ett organiskt material kan gå sönder i en utställningsmiljö.
Först diskuterade vi om det skulle vara bättre att göra en kopia i form av en avgjutning, vilket inte hade varit omöjligt.
En 3D-utskrift hade också kunnat göras, vilket även öppnar för möjlighet att modifiera ytan och färgsättningen, kanske montera in små LED-lampor etc. Men denna snäcka är såpass grov och stationens sittmiljö kommer att ha mjuka kuddar / mjukt golv, liksom begränsade ljudkabellängder, vilket minskar risken för kross om någon råkar tappa den. Dessutom var priset för snäckorna långt under kostnaden för material och avgjutning till en kopia…

En annan hållbarhetsfråga gäller just själva ljudkabeln. Många gånger hängs bygelhörlurar upp som de är i utställningar, med ordinarie ljudkabel exponerad. Det kan fungera OK och eventuella trasiga kan ersättas av nya lurar.

Det är dock bättre att hitta en mer robust lösning, av typen som finns i traditionella telefonkiosker (och även utställningar). Ett skyddande slanghölje av metall skyddar mot kabelbrott och avlastar även själva ljudkabeln, om någon drar i själva luren/snäckan. I prototypen användes en flexibel vävd metallslang för att leda in ljudkabeln till hörlurselementet i snäckan, en typ av slangskydd för våtrum som säljs av VVS-/byggbutiker, som t ex Ahlsell (6) eller Bauhaus (7). Hörlurselementet monterade jag loss från ett kasserat par bygelhörlurar och skruvade fast i snäckskalsöppningens bas.

Prototyp av mono-hörlur i turbinsnäcka. Foto & utformning: Paul Henningsson, musedia

Jag gillar den här kombinationen av ljudelektronik och naturmaterial, det blir lite associationer till Kapten Nemo (8), en lågmäld variant av “steampunk”-stilen.. Prototypen kommer nu att konstrueras i sin slutliga form, av utställningens tekniker.

Det har även varit roligt att bidra med andra koncept, bl a en kikvägg med äldre cykloper, som visar olika “trailers”, filmklipp i utställningens entré.

Utställningen som heter “Haenyeo – Havets kvinnor” (9) handlar om fridykande fiskarkvinnor på ön Jeju i Sydkorea och visas på Sjöfartsmuseet Akvariet (10) i Göteborg, mellan den 3:e mars-16 september 2018.

“Havets kvinnor”

Se även:
Conch Shell Headphones

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 03: Installationer & montrar05: Ljud- & audioguider Comments Off

Ännu ett vykort från Danmark…

Hörlurar med ljudberättelser i utställningen 'Edderkoppekvindens spind', Nationalmuseum, Köpenhamn. Foto: Paul Henningsson, musedia

Utställningshörlurar med rubriketiketter för olika berättelser, var både en smart och enkel lösning för besökarna…plus en bänk att sitta vid, förstås. Hittade det i Nationalmuseums (1) utställning i Köpenhamn om “Edderkoppekvindens spind – Tæpper fra navajo-indianerne” (2).

Dessa berättelser återkom även som utställningstext på annan plats i utställningen.Vilket både blir en återkoppling och tillgängligt för de som eventuellt inte lyssnar i lurarna…Det er godt!

Del av utställningen 'Edderkoppekvindens spind', Nationalmuseum, Köpenhamn. Foto: Paul Henningsson, musedia

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 02: Utställningar & form05: Ljud- & audioguider Comments Off

Bättre digitala ljudinspelningar

Majnumret av tidskriften Mac World (1) ger några praktiska tips på hur du skapar bättre poddradio-inspelningar, dvs egenproducerade program som sprids via webben (2). Poddradio görs av både privatpersoner och erfarna journalister. Det är ofta det personliga i tilltalet, som lockar lyssnare att ladda ner eller följa olika “poddsändningar”.

Tidningens podd-tips kan egentligen appliceras på olika typer av digitala inspelningssyften. T ex för digital storytelling-projekt, inläsning av manus för audioguide, speaker för bildspel/multimediainnehåll, ljudboksinspelningar och så vidare.

Nyckeln till bra inspelningar är att göra ett par enkla praktiska och tekniska förberedelser.

Nära nog professionell ljudutsrustning kan köpas till överkomliga priser (ibland även begagnat, vilket är en sympatisk teknik-återanvänding..) Och fri programvara som t ex Audacity (3), som finns för både Mac och PC, eller WavePad (4) är enkla att komma igång med, även för inspelningsovana användare.

Mac-datorer har musikprogrammet GarageBand (5) redan installerat på datorn, som också kan användas för röstinspelningar. Även fria appar för smartphones och surfplattor kan användas på liknande sätt, med vissa begränsningar (se nedan).

Skärmbild ur programmet "GarageBand", inför inspelning med röst/mikrofon

Praktiska förberedelser
Det finns olika typer av berättande framställningar som låter olika; fritt berättande, presentation med hjälp av stödanteckningar/bilder, uppläsningar av manus eller andra nedskrivna texter. Framställningen påverkas också av om det är en person i taget som ska berätta/tala eller om fler spelas in samtidigt.

Vid just radioinspelningar (och den nyare digitala poddradion) skapas ofta sk körschema, där man anger i vilken följd som olika frågor tas upp. Detta är bra när fler talar och samtalet är friare.

Det vanliga är annars att berättaren har ett manus, vid t ex audioguide-inspelningar. Det viktiga är att den som spelas in känner att ordval och ordföljd låter rätt i munnen. Gör provuppläsningar först och ändra meningsföljder efter behov. Det är skillnad på att läsa upp en text-berättelse och att berätta naturligt om något, för en annan person…i guide- och speaker-sammanhang är naturligare, ledigare tal eftersträvansvärt.

En annan viktig förberedelse handlar om inspelningsmiljön. Professionella studiomiljöer har akustikmaterial som dämpar. För en egen tillfällig inspelningsmiljö kan tjocka bordsdukar, täcken och filtar som t ex hängs över en dörr användas för ljuddämpning nära mikrofonen.

Jag skulle också rekommendera att endast använda golvstativ, inte bordsstativ, för att inte riskera vibrationer och dunsar i bordsmöbeln, vilka tas upp lätt av mikrofoner och blir störande för lyssningen. Brum från lysrör är också ofta negativa akustikstörningar – spela helst in i rum utan lysrör.

Fast ibland är rummets/miljöns akustik värdefull som en del av framställningen, för att skapa anknytning till miljön eller ge en tidsatmosfär. Är berättarkaraktären t ex en person som arbetat i turbinhallen på en äldre kraftstation, och miljön finns kvar, så kan inspelningen göras på plats för att skapa en närmare ljudupplevelse för de som lyssnar.

Tekniska förberedelser
Den mest kritiska punkten är mikrofonen. Det är värt att satsa på en mikrofon som kostar lite mer, eftersom det är mikrofonen som är det mest avgörande för hur din inspelning kommer att låta.

Har din dator ett ljudkort som klarar inspelning, kan en enkel adapter från ljudhandlaren ansluta mikrofonkontakten till ljudkortet. Saknas inbyggt ljudkort och önskas teknik anpassad specifikt för röstinspelning, rekommenderas ljudkort som kopplas via USB-kontakt till datorn. De bättre kostar strax under 1000 kronor från musik- eller datorhandeln.

Smarta mobiler innehåller ofta röstinspelningsappar som kan fungera fint för t ex intervjuer, kortare inläsningar osv. Men dessa mikrofoner är enklare och digitaliserar inte den mänskliga röstens fulla klang. Dessa röstinspelningar är dessutom ofta redan komprimerade, vilket minskar kvalitén ytterligare vid  efterarbetet. Jag skulle inte rekommendera att göra längre inspelningar med inbyggda mobilmikrofoner…om inte den typen av ljud önskas som effekt!

Är du händig kan du även spara utgifter genom att tillverka ett eget sk puffskydd, som dämpar hårda konsonanter vid tal och sång. Genom att böja till t ex en trådgalge och klä ståltrådsringen med avklippt nylonstrumpa. Foto: ihorner, flickr.com (CC BY-NC-SA 2.0)

Bearbetning
Audacity och Wavepad som nämndes ovan innehåller grundfunktioner för att spela in, beskära och efterarbeta ljudspår.
Båda är dessutom förberedda för att importera sk VST-effekter, “Virtual Studio Technology” (6), små plug-in-program som ofta kan laddas hem kostnadsfritt. T ex olika typer av eko. MacWorld nämner också en del filter, t ex kompressor och ljudutjämningsfilter, som kan få inspelningar att låta fylligare och mer professionella.

Det kan vara svårt att veta hur filter fungerar, ofta behövs bara små justeringar. Ljudet kan annars låta onaturligt, som på “stereoider”. Vid allt efterarbete med filter och effekter kan det vara bra att först testa mer överdrivet värde och sedan minska, för att höra när inspelningen låter förbättrad.

Skärmbild med del av programmet WavePad och VST-effekten "Spitfish" som minskar hårda "s"-ljud i röstinspelningar.

Lustigt nog nämner inte artikeln vare sig hörlurar eller högtalare! Båda är viktiga och påverkar också hur ljud uppfattas. Är din produktion tänkt för rums-/utställningsmiljö rekommenderar jag ett par bättre monitorhögtalare, snarare än vanliga datorhögtalare. Är ekonomin pressad, är bra studiohörlurar önskvärt, och räcker långt när det främst rör röstupptagningar. Provspela och jämför mellan hörlursljud och hur samma klipp låter i högtalare.

För ditt viktigaste verktyg är egentligen öronen! Hårdvara, digitala programvaruverktyg och filter hjälper till att enkelt redigera din inspelning. Men programmen vet inte hur det låter, utan det får du får själv avgöra…

Multimediabyrån (7) har bra webbkurser som introducerar t ex poddradio, Audacity och GarageBand. På min webbplats har jag även samlat tips och länkar för audioguide-produktion (8).

Lyssna förresten även på:
Museopunks

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 01: Nyheter & saxat05: Ljud- & audioguider06: Digitalguider & mobilt Comments Off

Strategi för utveckling av bärbara guider

Bild och ljud säger ofta mer än ord..i detta fall ett klipp med en bra presentation av strategisk planering och utveckling av bärbara digitala guider.

Här med exemplet MOMA, Museum of Modern Art i New York (1) presenterat av museets Allegra Burnette under NODEM 2013 (2).

(Syns inget klipp? Ladda om sidan)

“Supporting the Museum’s Mission through Mobile

MOMA

p

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 05: Ljud- & audioguider06: Digitalguider & mobilt11: Konferenser Comments Off

Tillgänglig IKT i utställningar

Brittiska museirådet MLA, The Museums, Libraries & Archives Council (1) har under året publicerat en ny skrift med riktlinjer för tillgänglig informations- och presentationsmedia i utställningar. Materialet omfattar trycksaker, skyltar, texter, audiovisuella medier, webbplatser och monter-installationer.

Riktlinjerna har tagits fram av Tyne & Wear Archives & Museums (2) inom ramen för "Renaissance", MLA:s utvecklingsprogram för landets regionala museer (3).

Omslagsbild: Accessible Information Guidelines: Introduction and Contents

Bland annat anges att all film/video/rörlig bild med ljudinnehåll vid utställningsproduktion ska från början planeras med kompletterande textat innehåll samt teckenspråk. Text skall placeras i bildens underkant med vit text mot svart botten, ej ovanpå bildinnehållet. Förekommer fler personer eller röster kan dessa med fördel anges med olika färger. Ljust grön text på svart bakgrund är ett högkonstrastalternativ till vit text.

Filmer i befintliga utställningar som saknar textning skall förses med avskrifter av ljudinnehållet.
I de fall som bildspel saknar ljudinnehåll bör detta anges med text, så att personer med nedsatt hörsel eller dövhet kan få reda på att de ej missar något ljudinnehåll.

Riktlinjerna anger även hur textning på skärm ska formateras för att beskriva ljudeffekter och musik, för en person som ej kan höra.

Avsnittet om webbplatser och digitala format på nätet ger en bra översikt över aktuell "good practice" för webbtillgänglighet. Här beskrivs t ex PDF-formatet, som inte är det mest tillgängliga formatet för digitala dokument.

I texten föreslås att PDF-dokument bör följa riktlinjer för formatering av Word- /ordbehandlingsdokument (kan även tillämpas för layoutprogram), samt konvertering till PDF-format med programvaran Adobe Acrobat Professional (4), som när texten skrevs var det enda programmet som stödjer tillgänglighetskrav på PDF-formatet.

Här är lite av dilemmat med kommersiella programvaror. Programvaran Adobe Acrobat
Professional 9 hade kontrollfunktionen "Full Accessibility Checker Tool", som möjliggör justering av eventuell otillgänglig dokumentformatering. Programföretaget Adobe har nyligen släppt programmet Acrobat X Pro, med ny funktionalitet och där tillgänglighetkontrollen förändrats något. De säljer inte längre version 9 av programmet.

Museer kan som icke-kommersiella institutioner söka skollicenser för lägre kostnad på programvaran.  Alternativet kan vara att använda något av de många gratisverktyg för PDF-konvertering som finns på nätet. Problemet är att dessa ju inte konverterar till fullt tillgängliga PDF-dokument..

I bilage-delen för riktlinjerna finns slutligen ett avsnitt som specificerar lämplig hårdvara för audioguider, för att möta tillgänglighetsmål.


Ladda hem de olika avsnitten som PDF:

Accessible Information Guidelines
- Contents

- Printed Information 

- Electronic Formats

- Exhibitions

- Wayfinding and Orientation 

- Appendices 

Se även:
Anpassa Utställningar (Västra götalandsregionen)

Smithsonian Guidelines for Accessible Exhibition Design

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 02: Utställningar & form04: Skärm & rörlig bild05: Ljud- & audioguider07: Webb & sociala medier16: Interaktionsdesign Comments Off