Fyra perspektiv på sociala medier

Del av webbplatsen för Odense Bys Museer, Danmark.

Vid “Museums & the Web 2011″ (1), som hölls 6-9 april i Philadelphia i USA, presenterade Nanna Holdgaard (2), doktorand vid Köpenhamns IT-universitet (3), sin analys av danska museers webbkommunikation (4).

I studien, som gjordes under 2010 har hon granskat 123 offentligt finansierade musei-, konst- och kulturarvsinstitutioner på webben, med särskilt fokus på deras bruk av sociala medier.

Danmark, liksom Sverige hör till de länder som har mycket hög andel social media-användare hos befolkningen. Närmare varannan dansk har användarkonto på Facebook (5), enligt Holdgaard som i sitt paper citerar Facebooks egna statistik.
Det är därför intressant att se hur museerna hanterar brukarmöten via sina etablerade webbplatser liksom i nya kommunikationskanaler som snabbt blivit populära hos allmänheten.

Skiftande ambition och envägskommunikation
Holdgaard ser tydliga skillnader mellan större och mindre museiinstitutioner, i ambitionerna att involvera webbesökare med hjälp av interaktiva inslag, multimedia, filmmaterial samt spel.

Intressant nog har 37% av sajterna, främst kulturhistoriska museer, enbart webbplatsinnehåll på danska. Konstmuseer kommunicerar i mycket större utsträckning på flera språk.

Skiftande ambitionsnivåer och satsningar går igen när det gäller bruket av sociala medier. Organisationssidor (institutionssidor) på Facebook dominerar danska museers bruk av sociala mediatjänster, följt av bloggar, ofta som delar av utställningsprojekt eller arkeologiska utgrävningsprojekt.

Men det som Holdgaard har observerat tydligt i sin studie, är frånvaron av tvåvägskommunikation med brukare på museernas sociala mediaplatser.

“..likers, friends and group members of the Danish museums, interact very little with the museums on Facebook, making few comments, likes, uploads, etc../ In relation to Danish museum blogs, a general finding is the low prevalence of user comments. The majority of the 11% of Danish museums with blogs on their websites have few comments or none at all.” (6)

Författaren menar att de sociala mediakanalerna, i första hand Facebook, används på ett traditionellt avsändarmanér. Museerna publicerar där kort information om programpunkter, guidade visningar, nya utställningar, föredrag osv, allt i syfte att försöka locka till fysiska besök på museerna. Endast ett fåtal har bjudit in till samtal om olika ämnen eller samlat in feedback  från brukare.

“The communication style is one-way centered, from the museum to the users, and it seems as if the online users are primarily thought of as future museum visitors for the onsite museum..” (7)

Vad Holdgaard säger är dels att de sociala mediernas potential för dialog med brukargrupper ännu inte utnyttjas i nämnvärd omfattning vid danska museer. Dels att webben och de sociala medierna ännu inte verkar uppfattas som en verklighetssfär i sig, utan webbinnehållet (fortfarande) har det fysiska museet och dess innehåll som utgångspunkt.

I en kort observation noterar författaren dessutom att en av de stora anledningarna för museer att finnas online, har hängt ihop med strävanden att göra digitaliserade samlingar tillgängliga och sökbara på nätet, med nationella webbportalsatsningar som t ex “Museernes samlinger” (8) och “KunstIndex Danmark” (9)
Men endast ett fåtal av museernas webbplatser lyfter fram sökningar i onlinesamlingar eller länkar till dessa gemensamma portaler, vilket är förvånande.

Twitterflöde om besök på danska museer

Målsättningar att börja föra dialog..

I en annan undersökning, “Kulturarven i Norden og de sociale medier” (10), utförd av Charlotte S.H. Jensen på uppdrag av Nordisk Centrum för Kulturarvspedagogik (11), besvarade 110 yrkespersoner vid nordiska musei- och minnesinstitutioner en webbenkät.

Även denna undersökning, som förutom Danmark även inkluderade Norge, Sverige och Finland, anger Facebook som den mest populära sociala medieplattformen hos museerna, följt av bloggar samt i viss mån Youtube.

42% svarade att den viktigaste anledningen att använda sociala medier är för att föra dialog med brukare. 40% anger marknadsföring och PR av t ex arrangemang och utställningar som det väsentligaste för mediet.

Även om svarsunderlaget är drygt hundra personer, är det intressant att yrkesfolk vid flera nordiska museer uppfattar brukardialog som den viktigaste kommunikationen i sociala mediatjänster. Eller åtminstone så finns målsättningen. Ett par respondenter har kommenterat att sociala medier främst används för PR. Men att målsättningen är att utveckla samtal med brukare, samt att utarbetande av riktlinjer för arbetet är på gång.

Rapporten innehåller även genomarbetade avsnitt om sociala medier och IKT-brukarmönster i Norden som är läsvärda.

F&o
uml;rväntningar hos användare?

Först IKT-forskarens observationer, sedan museimänniskornas syn – hur beter sig personer som faktiskt besöker museer på nätet, i bloggar och på mediasajter?

Danska kulturarvsstyrelsen (12) presenterade nyligen rapporten “Museernes Webbrugere”, en kvantitativ och kvalitativ studie av användare samt icke-användare av danska museiwebbplatser (13).

I studien, som utfördes av TNS Gallup (14), danska motsvarigheten till SIFO, presenteras resultatet av en enkätundersökning (N=2069) samt fokusgrupper med aktiva musei- och webbrukare (N=33).

Syftet med studien var att komplettera  de statliga museernas fysiska publikundersökningar med undersökning av webbesökare och deras feedback på museernas förmedlingsinsatser på nätet.

Rapporten, som även citeras av Holdgaard, delar in respondenterna i tre grupper: de som endast besöker museer fysiskt och mer sällan på nätet, regelbundna musei- och webbesökare samt de som varken går på museer eller besöker deras webbplatser. De tre grupperna är relativt jämnt fördelade bland svaren, 33%, 39% samt 27%.

80% av webbesökarna använder primärt museihemsidor för att förbereda sina fysiska besök. 62% använder sajter för att söka efter föremål, kolla i samlingar eller hitta information om utställningar. Mindre än 1% av webbesökarna deltar i sociala nätverk på museernas webbplatser.

De som har besvarat enkäten är alla vana eller t om mycket vana Internetanvändare. 92% använder nätet dagligen för privata ändamål. 36% av de som är aktiva på sociala mediasidor som Facebook och Twitter använder dessa varannan dag eller oftare. De som är mest aktiva i sociala medier är också den grupp som aldrig besöker vare sig museer eller museers hemsidor.
65% av dessa personer menar att museer inte intresserar dem och 26% anger att de inte har tid.

Kulturell privatsurfning är annars inte ovanlig: biografsidor och bibliotekswebbplaster är vanliga, även om gruppen användare är störst bland dem som också besöker museiwebblatser.

I fokusgrupperna kom andra intressanta delar fram. Många får inspiration att besöka museer eller museers hemsidor från andra platser än museet självt. Museer borde därför synas mer i både analoga och digitala medier, som i dagstidningar, i TV och på radio. Bland de som aktivt besöker museer finns även en stor grupp som väntar sig att museer huvudsakligen ska erbjuda upplevelser för lärande och kunskap.

“..brugerne af museernes hjemmesider er konservative i deres brug. Brugerne er mest optaget af at kunne få basale oplysninger om priser, åbnings tider mv. Brugerne af museernes hjemmesider bruger næsten altid hjemmesiderne fra en computer, oftest derhjemme og oftest for at forberede et besøg på det fysiske muse um. Flertallet af hjemme-sidebrugerne savner ikke noget på hjem mesiderne og brugernes interesse for, at museerne skal benytte sociale medier, er begrænset.”  (15)

Fast hur användarvänliga, egentligen, på en skala?
En fjärde vinkling, slutligen, på fenomenet sociala medier är inte dansk utan svensk. Post- och Telestyrelsen (16) publicerade nyligen en rapport om tillgänglighet i sociala medietjänster (17)

Tillgänglighetskonsulterna Funka.nu (18) har med hjälp av en expertpanel granskat bland annat teknik, struktur, gränssnitt, begriplighet och funktionalitet hos de fem största sociala mediewebbplatserna för närvarande: Facebook, Twitter, MySpace, YouTube och Flickr.
Dessutom har tio andra webbtjänster, t ex Google Wave, Linkedin och Delicious testats översiktligt (19).

Funka.nu har i sin rapport kommit till slutsatsen att inga av de undersökta sociala medierna kan rekommenderas ur ett tillgänglighetsperspektiv.

Ingen av sajterna får totalt underkänt, men utvärderarna menar bland annat att inkonsekvenser i webbtjänsternas struktur, navigering, funktionalitet och gränssnitt skapar problem både för personer med tekniska datorhjälpmedel samt personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Problem som även kan hindra andra användare från att bruka tjänsterna tillfredsställande.

En av de grundläggande funktionerna hos sociala mediatjänster är t ex att användare skapar egna användarkonton. Men de fem testade tjänsterna klarade inte av att registrera användare som använder hjälpmedel som t ex uppläsningsprogram eller navigering med enbart tangentbord. Att flera av tjänsterna enbart har engelsk text innebär dessutom extra svårigheter för personer med lässvårigheter.

Popstad Lund, Facebook-grupp

Användardialog på teknikens grund
De fyra refererade undersökningarna har sinsemellan haft olika utgångspunkter. Men det finns beröringspunkter som väcker frågor:

-skiljer sig förväntningarna på sociala mediers användning mellan olika användargrupper?
-varifrån har musei- och kulturarvssektorn hämtat sina förväntningar på de sociala mediernas
möjligheter?
- vad är en publik (kollektiv) institutions roll i ett sammanhang som främst drivs av individuell/privat samvaro och relationsband?
- beror avsaknad av dialogutbyte på museers nätverkssidor på hur museerna utformar sina budskap? Eller på att brukarna saknar intresse av att konversera med museer på nätet?

Det tycks finnas glapp mellan museer och besökare/användare på sociala nätverkssidor. Detta kan bero på bristande kompetens, bristande resurser, bristande intresse eller t om brister i utformningen av de sociala mediatjänsterna.

Ett problem kan vara begreppet “sociala medier”, som med sitt namn låter som en enhetlig paketlösning, när medierna i själva verket består av sinsemellan m
ycket olika typer av webbkommunikation.

Något som också tycks betonas för sociala medier är realtidskommunikationen. Det finns flera möjligheter att utveckla meningsfull kunskap från målgrupper via sociala medier. Men allt behöver inte vara i realtid eller i form av aktiva samtal. Ett sätt kan t ex vara att läsa vad föräldrar diskuterar och tipsar om för besöksmål i olika familjeforum. I en del fall rankas upplevelser om service och sevärdheter efter t ex turistbesök, även om detta ännu inte är så vanligt i Skandinavien.

Genom olika webbtekniska lösningar som ryms inom sociala mediaverktygen,  finns även möjligheter att länka in dialogrutor, kommentarformulär, omröstningar mm på vanliga hemsidor. Detta kan vara ett sätt att via nätet också bli synlig i andra miljöer, t ex hos samarbetspartners, än på den egna museiwebbplatsen.

De sociala medierna är i sin linda.  Under den korta tid som medierna har varit tillgängliga har tillräckliga erfarenheter ännu inte hunnit samlas in om hur nätverkstjänsterna kan tillämpas för museers publikutveckling. Däremot finns det flera exempel att inspireras av, som t ex Kulturen i Lunds popmusikgrupp på Facebook (20), en digital insamling och delande av upplevelser innan en utställning har öppnat.

Det skulle vara intressant att jämföra utfallet av sociala medier mellan museiorganisationer som redan integrerat besökarstudier och användarperspektiv i sin verksamhet, med de som ännu inte diskuterat dessa frågor. För trots att tekniken finns innebär det ju inte automatiskt att besökare och museer börjar föra dialog med varandra.

Hur vi hanterar och orienterar oss mot målgrupper i organisationen är lika viktigt, kanske viktigare än konton på de vanligaste nätverkssidorna…om man har perspektivet att IKT ska stödja human kommunikation och interaktion. När, senast, bjöd du in besökare att ge feedback på din visning /utställningsidé / ditt digitala projekt/ hela museets innehåll?

Besökare testar QR-koder i utställning på Edinburgh museum. Foto: victuallers2, flickr.com

Online Presence and the Act of Not Just Being There. The Use of Social Media by Danish Museums
Kulturarven i Norden og de sociale medier
Museernes Webbrugere
Tillgänglighetsgranskning av sociala medier

Se även:
Digidel

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 07: Webb & sociala medier10: Research15: Besökarstudier & publikutveckling16: Interaktionsdesign Comments Off