Prislapp på pedagogisk produktion?

Digitalguide i form av Sony Playstation i interaktion med golvinstallation. Shigureden Museum i Kyoto, Japan. Foto: A Coulombier

Konferensen "Du sköna nya utställningsvärld" (1) i Stockholm samlade drygt 130 utställningsansvariga, producenter, tekniker och pedagoger under två välfyllda dagar.  

Tack vare konferensen fanns möjlighet att få en bred bild över några av de många idérika och välproducerade projekten i Sverige just nu.  

Om första dagen präglades av utställningsteknik och form, handlade dag två desto mer om förmedlingspedagogiska projekt.
Jag upplevde det som om fler museipedagoger mera handfast har börjat utforska möjligheterna med IKT, i utvecklingen av egna projekt. Inte bara utställningar och bärbara gudieprojekt presenterades, utan även webbprojekt och installationsverk. En eloge till arrangörer och moderatorerna som höll koll på programmets tider.

Konferensens praktiska, tillämpade vinkel på IKT var också en nyare fläkt, jämfört med hur museikonferenser ofta kan vara…  
Ett bra grepp var att bjuda in teknikutvecklare som gjorde gemensamma presentationer med museiföreträdarna. Några kommenterade även hur de som konsulter/utvecklare uppfattade museer som kunder, vilket gav lite nålstick…  

Konferenssamarbetet mellan FUISM (2) och Forum för utställare (3) är också positivt, vilket lyftes vid inledningen av både Niklas Cserhalmi, från Arbetets museum (4) och Forums ordförande, liksom av Lena Ericsson, pedagogisk ledare på Nordiska akvarellmuseet (5) samt ordförande i FUISM. Professionella nätverksträffar behövs och den snabbt fulltecknade konferensen visar behovet..  

Det är också positivt att se Riksutställningar (6) i sin mer aktiva samskapande roll med olika musei- och utställaraktörer. De har under det senaste året arrangerat olika konferensdagar som signalerat mer av en laborerande ansats och mindre av färdiga utställningspaket att sändas ut till ”mottagare” (dvs museer eller kulturhus) landet runt.  

'Fråga en vuxen'. Monterinstallation i utställningen 'Äntligen vuxen', Regionmuseet Kristianstad. Foto: Regionmuseet

Intuitiv interaktion
I t ex utställningsprojektet ”(O)mänskligt” (7), ett samarbete mellan Forum för Levande Historia (8), Etnografiska museet (9) och Riksutställningar (10) var målet att utveckla en ljudguide för besökarna, som skulle vara enkel, interaktiv och kunna tåla turnerande verksamhet, med minimum av lös besökar-apparatur.  

Valet hos RU:s teknikavdelning föll på RFID-teknik (11), där plastkort med inbyggda chip aktiverar ljudberättelser, filmer och bildspel integrerade i monterstationer. Tekniken är ännu inte helt utvecklad, t ex skall fler språkversioner läggas till. Men genom utställningsprojektet finns möjlighet att testa tekniken praktiskt, för att göra den mer förfinad. I utveckling för utställningssammanhang finns det ett värde i att begränsa funktioner och samtidigt göra dem robusta, för att successivt utveckla dem, vilket också kom fram i presentationen.  

Utställningen (O)mänskligt, Etnografiska museet. Skylt, pilar, belysning och placering drar bort fokus från RFID-plastkorten till vänster

Monterbord med RFID-kort triggade reflektioner från 'Medbesökare' i form av intervjuklipp

Besökare spenderar som bekant kort tid i olika moment –teknikinslaget/handhavandet får inte vara för komplicerat, poängterade Ameline Coulombier, utställningskonsult vid Lord Culture (12), i sin presentation. Ju mer avancerad förmedlingsmedia som används, ju större är behovet av assisterande personal i utställningar. 

Ameline menade också att ingenjörer inte alltid var de bästa samarbetsparterna för museer, eftersom de tenderar att vilja arbeta med de senaste och mest avancerade IKT-lösningarna, vilka inte alltid är lämpliga i publika sammanhang. Naturalistiska, intuitiva gränssnitt är bättre än gränssnitt baserade på påhittade metaforer..  

Detta fick vi som deltagare även chans att prova i verkligheten, genom att utforska utställningen ”(O)mänskligt” gruppvis och efteråt diskutera dess form, teknik och innehåll.  

Något som några av oss funderade på var den ingången till utställningen, liksom utställningens huvudbudskap. Fanns det en "keynote display" och hur fångade den besökarens intresse?

Nu hade vi fått en introduktion och kände därför på förhand till plastkorten med RFID-taggarna. Men lådan med plastkorten stod något vid sidan av den upplysta och med stora golvpilar märkta gången in till utställningen och var därför inte framhävd som en aktiv komponent av utställningen.  

Yngre besökare hade inga problem att förstå konceptet, men utställningsproducenten Josefine Florberg berättade att vuxna och äldre besökare inte alltid
förstod vad korten skulle användas för eller hur, och att förbättringar diskuterades.

Kanske hade utställningens besökare kunnat få en roll, eller uppgifter som motiverade aktiveringen av media-inslagen i montrarna. Dvs att hanteringen av plastkorten mer integrerats som en del av utställningens storyline, t ex att finna ledtrådar med korten som hjälp.

Skolgrupper kan boka visningar där bland annat pedagogiska väskor med uppgifter att söka fram och ta ställning till används. Pedagogiska koncept behöver inte bara gälla ungdomar, som någon uttryckte det under diskussionsdelen.  

Samtidigt upplevde jag det lite dubbelt att som besökare gå från ”experimentstation till experimentstation” i montrar som behandlade rasbiologiska och även medicinska experiment…en obehaglig sida av mellanmänsklig interaktion. (Här fanns naturligtvis ett av utställningens budskap…)  

Ständigt denna budgetfråga
En återkommande fråga vid konferensens många presentationer var: ”Vad kostar det?!”  

Självfallet har digitala installationer, hårdvara som mjukvara, en prislapp. För att inte tala om produktionskostnader, vilka alltid tillkommer för att skapa meningsfullt innehåll..

För museer som tyvärr har avgränsade medel att spendera på t ex utställningar eller program, är tillgång till prisuppgifter nödvändiga. Här är det skillnad på statliga museers och kommunalas budgetar, vilket också hördes mer än en gång under dagarna…
Därför vardet bra att vi som deltagare fick höra konkreta kostnadsuppgifter i de olika projekten, för att kanske kunna planera egna projekt.  

Prisbilder kring utställningsteknik är ibland lite otydliga, vilket ibland är svårförståeligt. Delar av en tekniklösning kan t ex erbjudas till kunden utan kostnad, för att utvecklaren skall få chans att komma in på marknaden och använda projektet i sin marknadsföring. Och detta kan ju då vara en sak mellan leverantören och kunden.

En annan sak är att priset på digital teknik idag är fallande. Det är inte längre astronomiskt dyrt att integrera tekniska lösningar i utställningar. Med förvånansvärt enkla medel, till och med i praktiken gratis, kan man uppnå verkligt effektiv museikommunikation och förmedla upplevelser, vilket t ex projektet med Skype-guider på Wasamuseet visar (13). Ett av projekten som borde fått pris på konferensen! (Museer talar ofta om att tillgängliggöra samlingarna. Men här var ett exempel på att tillgängliggöra pedagogerna, vilket är viktigare..) 

För lika viktigt som att fråga efter prislappen, är att känna till vad teknik kan göra, hur det kan stödja ett visst berättande eller en viss visualiseringsidé. Man bör alltid fråga sig: kan det som vi vill göra, göras på annat sätt? Med annan teknik eller lösning?  

I seminariet om bärbara guider var det tydligt, just att Nordiska museet (14) har arbetat länge med sina audioguider. De har lärt känna mediet, teknikens möjligheter och begränsningar och hantverket bakom framställningsformen. Wenke Rundberg uppmanade andra museer att om möjligt betrakta bärbara guider som en service till besökarnas nöje och nytta, att lämna ut dem utan att ta extra avgifter.

Del av Nobelmuseets vandringsutställning, i samarbete med Samsung och Transpond AB. Foto: Fredrik Skog

Men vad menar vi med en upplevelse…?
Denna fråga var kanske något som tyvärr kom bort en aning i diskussionerna.  
Ameline Coulombier berörde bara i korthet vikten av att vara kreativ i själva framförandet, dvs interpretationen. En kreativ framställning kan utnyttja mycket enkel och prisvärd lösning och nå minst lika långt eller t om mycket längre än gestaltningar med avancerad teknik. Som exempel nämnde hon en enkel audioguide-utrustning där två personer i dialog tog med barn på en kreativ uppäcktsfärd i samtida konstverk. Det är idéerna i tilltalet, anslaget, behållningen som skapar besökarens upplevelse, inte tekniken..

Det var märkbart hur få av alla projekt som presenterades hade ägnat sig åt utvärderingar av besökarnas upplevelser. Många gånger gjordes antaganden om vad besökare troligen tyckte..
Det är fortfarande så att besökarundersökningar främst utförs av museers marknadsföringspersonal, när det borde uföras av producenter och pedagoger tillsammans..

Därför var det synd att dagarna inte riktigt nådde fram till resonemang om vad egentligen besökarupplevelser består i. Hur teknik stödjer upplevelser, är beroende av att vi också diskuterar komponenterna i "besökarupplevelsen". Det kanske kan bli ämne för en framtida konferens.

För är det så att vi betraktar museibesökare antingen som "grupper" = skolor, eller "ströbesökare" = övriga? 
Om det tidigare har funnit motsättningar mellan formgivning respektive pedagogik, så är frågan hur museipedagoger nu ser på sina arbetsuppgifter, där IKT kan spela nya möjligheter. 

Har vi fått ett glapp mellan den tydligt avgränsade besökargruppen "skolgrupper" och alla andra odefinierade grupper? Vem tar då ansvar för upplevelser hos de besökare som ej gör museibesök med skolan?

Kanske behöver pedagoger bli mer tekniskt intresserade, utställningsformgivare mer brett pedagogiskt orienterade och, slutligen, teknikutvecklare mer utställningsmedvetna? (15) Det handlar också om hur museiutbildningar ska utformas, för att spetsa museiyrken med mera IKT-kompetens.

Ser fram emot nya möten kring IKT i pedagogiska musei-sammanhang..

Darwin Centre, London. Genom tryckkänslig film på monterglasytor, blir föremålen i sig en sorts grafiska gränssnitt. Foto: Darwin Centre

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 02: Utställningar & form03: Installationer & montrar04: Skärm & rörlig bild05: Ljud- & audioguider06: Digitalguider & mobilt07: Webb & sociala medier08: VR & Augmented Reality12: Interpretation14: Museipedagogik Comments Off