Mobil interpretation= work in progress

"..it is evident that nowadays cultural organisations can rely on a number of technologies and approaches to support and deliver mobile interpretation: from more traditional mp3 players, which despite being considered outdated are still the most popular and effective mobile interpretation solutions available, to more sophisticated solutions such as multimedia guides, mobile phone tours (more popular in the US), iPhone and more recently even iPad apps." (1)

I bloggen Cogapp (2) summerar Silvia Fantoni diskussioner efter brittiska konferensen "All in hand: Working with Handheld Devices" tidigare i somras, som arrangerades av Museums Association (3). 

Upplägget kring mobil- och digitalguideutveckling tangerade den tidigare nämnda "Tate Handheld Conference" (4), även om den i första hand riktade sig till små och medelstora brittiska museer, medan Tate har mer internationell spridning samt inkluderar ett större antal konstmuseer. 

En vinkling på ämnet rörde de stora nedskärningar som brittiska museer plötsligt ställts inför. Med kraven att öka tillgängligheten samt gärna i större utsträckning utnyttja nya digitala media – vilka tekniker ska museerna satsa på? Vad är realistiskt? Är det överhuvudtaget realistiskt att ge sig in i utveckling av appar och mobila lösningar för museer?

Råd och riktlinjer
Den ekonomiska frågan är förstås överhängande, vid planering av förmedlingsmedia. Men det handlar också om att identifiera frågeställningarna inför ett projekt för att kunna fatta beslut om val av upplägg, teknisk plattform. Det handlar inte endast om ekonomi eller om en viss teknisk lösning. Fantoni listar i bloggen några av de punkter som uppstod efter att deltagarna hört erfarenheter från ett antal mobila projekt, här fritt översatt till svenska:

1.) Museer/besöksmål börjar i större utsträckning producera innehåll till guider på egen hand. Mobil interpretation håller på att bli integrerad del av övrig förmedling / förmedlingsmedia. 

2.) Egenproduktion innebär också högre kontroll över hur innehåll kan användas – det finns större möjligheter att tänka smart och återanvända digitala material i olika typer av produktioner, i bärbara guider, på nätet, i utställningar osv.

3.) Smart återanvändning av digitala media för olika behov underlättas av smarta publiceringslösningar, som är öppna för uppdatering och uppgradering. Har den presumtiva leverantören en CMS-lösning, och/eller följer man öppen källkod?

The Hunterian Museum & Art Gallery iPhone app

4.) Mobil interpretation handlar inte om teknik. Det handlar om användarnas upplevelse och hur ett innehåll ska utformas. Museer ska leverera berättelser som svarar på relevanta frågor, berör besökarnas känslor och inspirerar till att interagera med material. Kan tekniken stödja den berättelse du vill lyfta? Eller handlar det i första hand om att försöka locka/vara trendig med ny teknik? Fond- och projektansökningar ska inte styra val av teknisk plattform, utan valet ska svara mot organisationens behov och förutsättningar. Där ingår även logistik, personaltillgång med mera.

5.) Enkelhet. Museer har en tendens att vilja fylla digitalguider med olika typer av material och nivåer, spel, fakta, bokmärkesfunktioner mm. Besökare behöver applikationer som är enkla att hantera, levererar rätt kontext-innehåll
och som underlättar hennes förflyttning genom miljön/platsen. Därfär är det viktigt att hämta feedback från tänkta användare under hela utvecklingsprocessen av en produktion.

6.) Utveckling av långsiktigt hållbara lösningar tar ofta lite längre tid, inte minst eftersom olika intressenter utanför den egna organisationen kan vara inblandade. Följande moment är viktiga delar i processen: genomförbarhetsstudie, målgruppsundersökning och användarstudier, manus, test, produktion, redigering, översättning, avstämning, installation, marknadsföring.

7.) Det finns inga raka svar på vilken lösning som på alla sätt är mest effektiv. Det handlar om omfattningen av innehållet, produktionens syfte, platsens förutsättningar, val av målgrupp med flera faktorer. 

Under konferensen "All in hand.." gavs olika exempel på sponsring av bärbara guider. Audio- och digitalguideföretaget Antenna Audio (5) har t ex haft en tävling i guideproduktion för museer, där deltagare kunde vinna teknisk utrustning från företaget. Och skotska Hunterian Museum (6) utvecklade en egen iPhone app på 10 veckor, som har laddats ner av över 3000 användare.

Mobilguide i Jylland, Danmark. Foto: Minwaits


Integrera flera media

Till de punkter som Fantoni presenterar kan man kanske tillägga att råden inte bara kan tillämpas vid mobila tillämpningar, utan även gäller generellt för digital formedling. 

Särskilt punkt nummer 4 sammanfattar god interpretation: tänk story och målgrupp först, därefter vilka media som kan stödja framställningen. Kommersiella mobilföretag behöver ligga i teknisk framkant. Det är inget måste för interpretation..

För närvarande ligger högt museologiskt fokus på mobila och sociala medier. Men det hander lätt att kommunikationsplattformar diskuteras fristående. Museer och besöksmål utgör helheter, där mixen av olika medier är det intressanta. Inte minst den levande kommunikationen människa till människa..eller till djurliv också för den delen.

Olika medier behöver framförallt integreras med varandra, fysiska såval som digitala media, för att ta h&
auml;nsyn till besökares olika upplevelse- och lärostilar. Där är t ex sociala medier intressanta för pedagogiska samarbetsprojekt utanför de egna väggarna. En miljö som många intressanta målgrupper befinner sig i och som därför ligger nära för dem att publicera material till. Och ett sammanhang som även synliggör museet till nya grupper.

Vid Riksutställningars mobilguidesträff i våras berättade Världskulturmuseet (7) om en spelsajt för ett utställningsprojekt, som hade producerats av en extern byrå, men som tyvärr hamnade som en öde ö bredvid den övriga kommunikationen med utställningsintresserade som pågick i sociala media. I backspegeln menade museet att det kanske hade varit bättre att skapa spel för de sociala mediasajterna istället.

Teknikminne?
Mitt under allt fokus på iphone-appar påminns man lite om diskussioner om ’best practice’ kring multimediakiosker i mitten av 1990-talet. Drömmen om utställningsmultimedian med stort "M"..!

För det är ju inte första gången som vi sköljs över av nya vågor av teknik (även om det ibland känns så). Museer har åtminstone de senaste 20 åren ställts inför laserdiskar, pekskärmskiosker, databaser, CD-rom, VR, internet, handdatorer, mediaspelare… 
God digital interpretation bygger väl därför också på att ha ”teknikminne”..eller kanske själv-teknik-insikt?

För att inte tala om tekniker som inte är lika ”sexiga” som pekskärmsplattor och appar och står i skuggan; t ex geststyrning eller ”tangible bits” (8). Att flytta över teknik från skärmar till föremål / ting borde verkligen vara något för museer att utforska, eller? Vad blir "nästa iphone/facebook" i förmedlingslådan..?

Mest av allt undrar jag, vem har ett förslag på ett uttryck på svenska för "best practice"?! "Optimal genomförbarhet" känns inte helt bra…comments welcome..

"All in hand: Working with Handheld Devices"

Se även:
The Future of Mobile Interpretation

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 05: Ljud- & audioguider06: Digitalguider & mobilt10: Research12: Interpretation Comments Off