“Historymapping” – digitala berättelser och minnen

Kurs i digitalt berättande

En värld av digitala möjligheter att berätta, dela och minnas lokala historier. Utan att det egentligen behöver kosta jättemycket och utan att tekniken i sig tar över själva kommunikationen.

Det explorativa forskninsgrojektet ”Historymapping” (1) startade i höstas med målet att kombinera digital storytelling (2) med mer etablerade metoder att registrera och indexera kulturhistoriska resurser genom digitalisering:

”Olika metoder som kommer att kombineras och utvärderas är exempelvis digitalt berättande och storymapping. Dessa metoder kan ses som nyskapande tillvägagångssätt för att koppla samman människor, berättelser och platser. Tanken om att enkla, befintliga tekniska lösningar kan användas för att ta digitaliseringen ett steg längre i tillgängliggörandet av kulturarvet är också något som vi vill lyfta fram som nyskapande.
..Resultaten – i form av prototyper – kan sedan utvecklas vidare i flera olika sammanhang, såväl traditionell kulturverksamhet (till exempel museum och bibliotek) som turistnäring och upplevelseindustri.”
(3)

Projektet ”Historymapping” drivs av regionala utvecklingsgruppen ”Delta Garden” (4) i Växjö, i samarbete med Kalmar läns museum (5), webbyrån Noisy Cricket (6) i Ronneby samt tillväxtföretaget Netport (7) i Karlshamn.

Målsättningen är dels att initiera samarbete kring kulturarv mellan nya aktörer, dels utveckla en demonstrator i form av en webbapplikation som kan utgöra bryggan mellan digitaliserade resurser samt individers /organisationers digitala berättelser (8).

Gruppen kommer att arbeta i nära samarbete med individer, föreningar och företagare i sydöstra Sverige. Den 13 och 14 mars arrangerades workshops i digitalt berättande, tillsammans med lokala hembygdsföreningar (9). 

”Delta Garden” har haft ett nära samarbete med Interactive Institute:s Växjöstudio (10), vilken tidigare arbetat i projekt med ungdomar och genomfört flera spännande projekt, t ex [ljudstråk] i samarbete med Sagomuseet, samt andra samarbeten med bl a Science centret Xperimenthuset (11).

Förhoppningsvis kommer ”Delta Garden” att kunna arbeta vidare med utgångspunkt från interaktivt berättande. Gruppen ingår i Europeiska nätverket Eustorycenter (12) och arbetar även för att bli svenska företrädare för ”Center for Digital Storytelling”, Berkeley (13).

Projektet pekar framåt
"Historymapping" lyfter fram mötet mellan människor (deltagande) som en utvecklande faktor, där IKT blir ett stöd för både kommunikation men också en komponent i det egna lärandet.

Det skall därför bli spännande att följa projektet och MuseiTeknik ser fram emot den publika versionen av webbapplikationen, som enligt projektbloggen bland annat laborerar med Google Maps (14).

Framförallt positivt om "Historymapping" även kan resultera i modeller för samarbeten mellan ideella grupper/resurser och mer institutionaliserade kulturarvsorganisationer, som t ex museer, arkiv m fl. Detta är något som behövs, t ex att utveckla gemensamt språk mellan olika brukargrupper när gamla "institutionsbarriärer" börjar luckras upp.

Många institutioner börjar positivt nog öppna upp för experiment i sociala webbsfärer som t ex Facebook, Youtube och Flickr. Inte minst för att hitta nya kontaktytor och för att finnas tillgänglig/synlig på virtuellt välbefolkade platser.

Men om det egna digitaliserade materialet (t ex museala samlingar av föremål och minnen) skall lyftas och länkas till en del av en användardriven, socialt förankrad webb, behöver även metoder enligt devisen "samla-bevara-visa" problematiseras. Vem berättar? Vad är en berättelse? Vem äger minnet? Vem vill lyssna?

I den digitala folkrörelsens spår (med digitala berättare, gamers, släktforskare, bloggare och bildbytare..) gäller det inte bara för museer att marknadsföra sig med nya vertyg/i nya kanaler (det är naturligtvis också viktigt).

Det gäller också att utveckla former för hur den kompetens som museer har lagrat, kan stå de
"digitala folkrörelserna" till tjänst – kanske genom att utveckla nya tjänster? Utveckla nytt tänkande kring digitaliserade arkiv? Och hur minnen (åter)berättas, inte minst.

Och där kan just personliga möten kring IKT även tjäna till att utveckla museernas kompetens vidare på området. Att filma, spela in och klippa digitalt ljud är kul! Talet om det livslånga lärandet innefattar naturligtvis även museiprofessionernas egna lärande. Också kulturvärlden behöver erövra IKT-verktygen och utveckla digitala berättarformer inom den egna organisationen..

Just Kalmar läns museum, som ofta uppmärksammats med pedagogisk fördjupning kring kulturmiljöer och tidsresor har för övrigt släppt sin tidigare inriktningen mot barn och unga och lyfter istället fram lärandet under hela livet (15).

Avslutningsvis
Museerna kan och behöver knappast känna ansvar för att utveckla Webb 2.0…taggning pågår därute, av sig själv! Men museer måste kanske bli mer nyfikna på hur grupper utanför museet interagerar med historiska material. Dels för att kunna dela med sig och dels erbjuda den digitala folkrörelsen en plats inom museisfären. Inte minst pga att kultrarvssektorn t
yvärr ofta saknar resurser för aktiv förmedling. I det sammanhanget är lokalhistoriska forskare, alla som vill berätta, en resurs också för museer. En sorts ömsesidighet, där kulturarvet växer fram online. Berättelsen har bara börjat..

"Historymapping" – blogg
Delta Garden
Center for Digital Storytelling

Se även:
Rum för berättande / UR 

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 07: Webb & sociala medier12: Interpretation17: IKT & lärande Comments Off