Turistattraktion tappar Taube?

Tidigare i våras presenterade SVT:s lokalnyheter Väst (1) att den omtalade utställningen “Evert Taubes Värld” (2) på nöjesfältet Liseberg (3) i Göteborg, har stängts tillsvidare.

Vid nöjesparkens premiär i april möttes besökare av en enkel skylt vid museientrén: “Här bygger vi om inför sommaren 2017″ (4). Enligt uppgift är utställningen till största delar redan nedmonterad.

“Taubes värld” öppnade 2008, efter år av förberedelser, i samarbete med bland andra Göteborgs universitet, Familjen Taubes dödsbo och Taubesällskapet. Utställningen bestod av en fri kronologisk berättelse genom skicklig kombination av originalföremål, suggestiva audiovisuella projiceringar, interaktiva stationer med mera, som formats till en mycket väl gestaltad tredimensionell helhet. MuseiTeknik recenserade utställningen efter invigningen.

Den officiella anledningen till stängningen sägs vara för få besökare. Målet var att locka 250 000 besökare per år. De senaste åren har omkring 30 000 besökare per år kommit till muséet (5). I sin blogg kommenterar Lisebergs VD stängningen:

“Evert Taubes Värld är en museiupplevelse av allra högsta kvalitet. Den tillför ett kulturellt kapital till Liseberg, som vi annars kan sakna. Och vi borde faktiskt ha råd att försörja en upplevelse som denna. Men samtidigt har Evert Taubes Värld inte fört en helt problemfri tillvaro på Liseberg. ../..Om jag ska analysera orsakerna så tror jag att ett av svaren finns i den utmaning som alla museala upplevelser har – förnyelsen. En utställning måste förnyas löpande, annars känns den lite … dammig – i brist på bättre ord. En utställning som bygger på teknologi, likt Everts Taubes Värld, känns också daterad snabbare än andra.” (6)

Håkan ersätter Evert?
Denna vecka skriver ett par dagstidningar att Liseberg kommer att öppna en “interaktiv utställning” 2017, om musikern och artisten Håkan Hellström (7). Den kommer att skapas i miljön där byggnaden för “Taubes Värld” ligger.

Tidningen Göteborgs-Posten rapporterar att bolaget runt Hellström nyligen besökte utställningen “Exhibitionism” (8) om rockgruppen Rolling Stones (9) i London för att hämta idéer (10), samt att de även inspirerats av ABBA-museet (11) i Stockholm och den internationella turnerande utställningen om artisten David Bowie (12).

Varken Lisebergs ledning eller Hellströms skivbolag vill kommentera detta till pressen, eller uppgiften att Hellström-satsningen kommer att ersätta “Taubes värld”..

Abba the Museum. Rekonstruktion av Skeppsholmsstudion med piano. Foto: Paul Henningsson, musedia

The Beatles Story, rekonstruktion av rum med John Lennons flygel. Foto av Lisa (<a href="http://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.0">CC BY-SA 2.0</a>) via Wikimedia Commons.

Ett kommersiellt exempel
Även om Liseberg är en rätt känd turistdestination så är stängningen av “Taubes värld” kanske inte en riksnyhet, i första taget. Nyheten är förstås stor för alla som tycker om Evert Taube – och Håkan Hellström också, förstås….

Man kan också säga, att eftersom Liseberg är en kommersiell nöjesanläggning, så har de rätt att fatta beslut om parkens drift och utveckling, utan några krav på att t ex permanent vårda och bevara museiföremål i en utställningslokal.

I Sverige har vi i jämförelse med andra länder inte många museer som helt drivs på kommersiell bas. Men denna händelse illustrerar på olika sätt de ibland motsägelsefulla processerna bakom hur “museer” skapas och vilka förväntningar som kan finnas omkring produktion av utställningar. Och hur något så “oskyldigt” som en musikutställning plötsligt kan bli “politik”..för att inte säga krass ekonomi.

T-shirt med Håkan Hellström-motiv 'Ullevi Rock'. Via http://shop.hakanhellstrom.se/

Teknikens del i attraktionen
Det är förstås väldigt tråkigt om det ena ska behöva utesluta det andra. Varför inte behålla en (något omarbetad) Taube-utställning samtidigt som en ny attraktion kring Håkan Hellström skapas?

Evert Taube är starkt förknippad med både Göteborg och Liseberg. Själva nöjesparkens miljö fördjupades av den historiska berättelsen, med ett tilltal som lyckades med det svåra att vara populär utan att vara glättig  – en attraktion som dessutom inte var beroende av ett visst väder..

På samma gång finns det säkert alla möjligheter att även skapa en ny utställning med lockande musik-tema, t ex baserat på Håkan Hellströms “värld”,  också det med en stark ankytning till staden Göteborg..

Även om det kan vara en stor skillnad i att skildra och berätta om en bortgången (kulturhistorisk) artist med hjälp av en utställning. Jämfört med att på både relevant och attraktivt sätt förhålla sig till en högst levande och för tillfället jättestor “idol”…

I förra veckan var jag för övrigt på “The Beatles Story” (13)  i Liverpool (som i sin tur säkert varit en inspiration för ABBA-museets olika moment..). Där var det väntetid vid entrén och fullt av gruppresenärer på besök, trots att besöksmålet invigdes redan 1990..

Det är intressant att Lisebergs VD i sin blogg kommenterar just tekniktyngden i Taube-utställningen, som en svag punkt (14).
I idéerna för den nya Håkan Hellström-utställningen talas om en helt ny typ av “interaktiv” design, med bland annat inslag av ny filmteknik som ska få besökare att känna att de är på plats i en miljö. Utställningen ska baseras på musik, liveupptagningar och originalföremål, men inte bli en “traditionell utställning” (10).

Här finns chansen att så att säga lära av misstagen från “Taubes värld”. Fast samtidigt antyder det nya projektet mer spetsteknik, mer beroende av nya tekniklösningar för berättarkonceptet, en attraktion där “tekniken” också utgör en del av “attraktionen”… Större insats kommer att ställa större krav på underhåll, uppdatering och förnyelse…som ju inte var möjligt för Taube-utställningens del?

Håkan Hellström har fått en unik plats inom svensk populärmusik och är mycket “het” – för tillfället. Kommer detta att förändras inom en nära framtid och hur ser målgruppen ut i relation till nöjesparkens publika profil? Och hur ställs eventuella idol-trender i relation till en troligen mycket stor ekonomisk investering? Enligt uppgift var “Taubes värld” en av de största investeringarna på Liseberg i modern tid, en satsning som nu alltså hastigt stängts ner.

Den kanske tråkigaste delen i det hela, utöver stängningen och en osäker framtid för materialet, är att nöjesparken aldrig meddelade sina stängningsplaner till de som var med att utveckla muséet, bland andra till Taubesällskapet..

Museer kan vara prestigefyllda och kan bli monument över sin(a) grundare – där har själva “museivarumärket” fortfarande ett starkt värde…
I verkligheten är samverkan med många parter viktigt för att realisera nya museianläggningar och besöksattraktioner. Både ekonomiskt, innehållsmässigt och inte minst “goodwill”-mässigt….med hopp om nya spännande utställningshybrider på Liseberg, som kan samsas med existerande!

Diorama med Evert Taube-docka i skala 1:1, "Evert Taubes värld", Liseberg. Foto: Paul Henningsson, musedia

Liseberg öppnar jätteutställning med Håkan Hellström

Taubemuseet på Liseberg i fara

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 01: Nyheter & saxat02: Utställningar & form Kommentera artikeln!

Caravaggio – immersiv, sensorisk konstutställning

På konst- och kulturcentret Palazzo delle Esposizioni (1) i centrala Rom, visas för närvarande en utställning av 1500-talskonstnären Caravaggios bildvärld, “Caravaggio Experience” (2).

Utställningen är en videoinstallation med storskaliga projiceringar av motiv och detaljer på rummets väggar, tillsammans med specialkomponerad musik samt doftinstallationer.

Målet är att skapa en mer omslutande, immersiv upplevelse för besökarna, jämfört med att visa originalmålningar, vilket ska skapa en närmare kontakt med bildverken:

“Usually, when you visit an exhibition, you see the paintings or the sculptures together with the information provided by the gallery, and that’s it. Instead, here, the aim is to stimulate visitors, the images are like apparitions, they’re like characters entering our space from a far away world.” (3)

“Caravaggio Experience” visas till och med söndagen den 3 juli.

Källa: Euronews (4)

“Caravaggio Experience

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 02: Utställningar & form03: Installationer & montrar04: Skärm & rörlig bild Kommentera artikeln!

Nya utbildningar inom interpretation

En grupp besökare vid Ale stenar, Österlen. Foto: Paul Henningsson, musedia

CNV, Centrum för Naturvägledning (1) vid Sveriges lantbruksuniversitet (2) har påbörjat ett samarbete med europeiska aktörer inom interpretation-området (3), med syfte att utveckla riktlinjer för kompetensutveckling inom naturvägledning, eller i praktiken “interpretation”, vilket är den internationellt etablerade beteckningen för natur- och kulturarvskommunikation.

Kompetensutvecklingsprojektet, som har både den akademiska världen och myndigheter, liksom utövande yrkesmänniskor som sina målgrupper, handlar till exempel om att identifiera gemensamma europeiska kvalitetsindikatorer på interpretation.

Området är brett och rymmer allt från besöksguider till lärande och utvärdering, till konservering, förvaltning och utveckling av skyddsvärda natur- och kulturarvsmål.

Som en del av CNV:s medverkan i projektet InHerit (4), arrangeras i maj och juni olika kurser i interpretation, dels på Långholmen i Stockholm, dels ett kurspaket i Bergslagen riktat till områdets besökshistoriska centrum (5).

Vid båda kursdatum är besöksguidning i fokus och där ska deltagare få praktiska kunskaper i att planera, genomföra och utvärdera tematiska, strukturerade visningar.
Kursupplägget bygger på en pilotmodell som tidigare har genomförts i Storbritannien och Italien.

Se CNV:s webbplats (6) för mer information om dessa och kommande utbildningar inom naturvägledning/interpretation. Du kan också prenumerera på CNV:s nyhetsbrev (7).

Logotyp: InHerit

Utveckla din guidning genom interpretation


Se även:
Museum Study – Interpretation Online Course List

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 01: Nyheter & saxat12: Interpretation Kommentera artikeln!

“Just because your museum objects are online…”

Vilka nya “vanor” har du skaffat dig den senaste tiden :-) ? Tänkvärt om digitaliseringsarbete inom museer och kulturarv just nu…!

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 07: Webb & sociala medier16: Interaktionsdesign Comments Off

“Digikult 2016″ via Twitter

Följ konferensen Digikult 6-7 april via Twitter:


Digikult 2016

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 01: Nyheter & saxat11: Konferenser Comments Off

Meningsskapande i ett digitalt landskap

“Learning is not a simple matter of transferring information. It is an active process in which people construct new understandings of the world around them through active exploration, experimentation, discussion and reflection. If we ‘go digital’ simply to deliver information, we are missing the revolutionary potential of new technology to transform learning.” (1)

I en tänkvärd gästblogg-artikel (2) på EPALE, Electronic Platform for Adult Learning in Europe (3) argumenterar Dimitra Christidou, projektledare vid NCK, Centrum för Kulturarvspedagogik (4), för behovet att inom museivärlden se IKT som en del av ett utvecklat lärande.

Museer och kulturarvsorganisationer, menar hon, behöver bättre kunskaper för att både utveckla pedagogiska arbetssätt, liksom att lära sig mer om brukare:

“..museums need to learn more about their users before designing these online resources. By knowing more about our visitors, we can design digital learning scenarios that are relevant to them. /..to critically reflect upon and rethink our digital interventions to be benefit-led, by creating relevancy to our audiences, both existing and potential, online and on-site.” (5)

Besökare som ser på filmklipp i utställning. Foto: Paul Henningsson, musedia


Multimodalitet och lärostilar

Christidous perspektiv ansluter till den konstruktivistiska synen på lärande, etablerat inom museifältet av bland annat forskare som Hein (6) och Hooper-Greenhill (7). Konstruktivism ger en heltäckande bild av den informella lärandets process, vad som är dess kvaliteter.

Vi har alla med oss våra egna erfarenheter, attityder och kunskaper, vid kontinuerlig interaktion med omvärlden; i vardagen, på resor, i studier och arbete, under fritidsumgängen etc. Både social, kulturell och rumslig interaktion präglas och påverkas av detta förhållande. Vilket alltså kan inkludera bruk av kulturarv, musei- och utställningsbesök, bokläsning, filmtittande och så vidare.

Till grund för beskrivningsmodeller om hur museibesökare skapar mening och förståelse genom upplevelse, ligger decennier av empirisk forskning inom ett brett museifält: via studier av observerbara målgrupper som familjer, ströbesökare och så vidare. Eller studier av vad deltagare gör och upplever i publika program, vid kulturhistoriska besöksmål, utställningar, via metoder som t ex konversationsanalys, videodokumentation och liknande (8).

Förskolegrupp på London Zoo. Foto: Paul Henningsson, musedia

Denna forskning har bidragit till att forma en förståelse, referesram, för hur informella lärandeprocesser fungerar, vilket i konstruktivistisk anda (!) successivt kan addera studier av tillämpning av (hur) digitala medier tillämpas, t ex just i utställningssammanhang.

Studier visar t ex att digital IKT innebär en stor potential i att erbjuda och stötta multimodalitet, växlingar mellan olika typer av material i utställningssammanhang, analoga som digitala, samt medge växlingar som “anropar” olika förmågor hos användare (9).

Utställningar som t ex erbjuder fler modaliteter (10), olika sinnesupplevelser, talar i sin tur till fler upplevelse- och lärandestilar hos besökare, vilket ju är positivt (11).

I de fall vi som lärande individer också kan påverka, välja, kombinera de sätt som vi ges möjlighet att uppleva saker och ting, ökar möjligheterna för att också hitta en lärande-stil som passar den individuella färdigheten och verkar gynnsamt för vårt egna lärande. Inom interaktionsdesign är just vikten av att få feedback, samt begriplig feedback, en av hörnstenarna inom lyckad kommunikation mellan användare och maskin/teknik/tjänst/produkt…

Museikommunikation kan därför med hjälp av digital IKT bli “responsiv”. Inte bara i betydelsen anpassa sig beroende på individers privata val av den digitala hårdvaran (läs: datorer, surfplattor eller mobiler). Utan också bli responsiv för behov och erfarande-variationer hos olika brukare.

Fast motsägelsefullt nog, så förenklas inte vårt lärande om digital IKT, av att modaliteter inom IKT fragmenteras mer och mer. Med en mängd möjligheter som finns att individualisera vår kommunikation med omvärlden, samt att interagera med olika typer av informationsbärare.

Lägereld….eller megafon?

En utmaning i att utveckla digitala media, baserat på perspektiv om lärande, tror jag ligger i att observera, beskriva och analysera det lärande som pågår i spannet mellan senare tidens sociala medier och mobila kommunikation (12).

Det här är en intressant kommunikationssfär, eftersom det kombinerar olika saker: valfria rörelseförhållanden inom en spatial/fysisk rumslighet, liksom samtidiga multimodala kommunikationsmöjligheter, i “ändlösa” nätverk (13). Oberoende av vad vi gör eller befinner oss, finns en möjlighet att via digital teknik kunna sätta oss i förbindelse med fritt vald information och upplevelser liksom att ha kontakt med andra personer, även i realtid.

På det sättet ligger den senaste IKT-utvecklingen, åtminstone i teorin, mycket nära det som brukar beskrivas som “self-paced” eller “self-directed learning”, dvs självstyrt lärande (14).

Utdrag ur onlinekonversation på Naturhistoriska riksmuseets Facebook-sida.

Funderar vi vidare, t ex på begreppet “social” i uttrycket “sociala medier”, konnoterar det en närhet till den sociala kommunikation och tvåvägsutbyte, som ju är ett bärande begrepp för förståelsen av konstruktivistiska perspektiv på lärande. Där utbyte och interaktion mellan sociala individer och grupper, är centralt för hur våra sinnen konstruerar förståelse och genererar meningsskapande.

Hur väl överensstämmer den konstruktivistiska modellen med användares meningsskapande strategier i mobilt tillgängliga, digitala sociala nätverk?

Fungerar sociala medier som “lägereldar” för oss människor, en miljö för samhörighet, delande och berättande? Eller fungerar de snarare som “megafoner”, en vidareutveckling av massmedielandskapet, fast nu med en mängd individuella avsändare? Vad påverkar denna utveckling? Och vad innebär mobilanvändares beteende i det fysiska rummet, kopplat till den interaktion som sker via mobilen i t ex sociala mediekanaler?

I detta fall innebär tidiga besökarstudier kring bärbara elektroniska museiguider nästan en form av grundforskning för andra kunskapsfält; flera studier har påvisat att besökare hamnar i en form av “bubblor”, avskärmade från andra besökare och omgivande miljö, vilket påverkar det sociala utbytet och formandet av mening hos grupper av besökare (15) (16).

Situationen kan jämföras med studier av mobiltelefonanvändande inom familjer, samt vuxen- och barninteraktion.

Forskning visar att barn upplever bristande kontaktbarhet och frånvändhet hos mobilskärmsabsorberade föräldrar. Upptagenhet med smarta mobiltelefoner uppfattas till och med som ett sjukdomstillstånd, där vuxna upplevs bete sig som deprimerade personer (17).

Hur påverkas museibesök och lärande hos museibesökares som har blivit beroende av följa informations- och kommunikationsflöden via privata mobiler? Vilken typ av användning och interaktion prioriteras i fysiska rum, som nu förhöjs av sociala medier och mobilkommunikation?

Besökare med iPad på Etnografiska museet, Stockholm. Foto: Paul Henningsson, musedia


Mot ett informellt digitalt lärande

“Educators involved in adult learning in museums need to be supported in shaping a better understanding of how digital technologies and tools can facilitate and enhance the learning processes, based on pedagogical underpinnings. ../..we need to be educated in educating how digital technologies can create and sustain the relevance of museum collections to users.” (18)

Jag delar helt och hållet Christidous argument, lika mycket som jag gärna “bekänner” mig till den konstruktivistiska synen på lärande…!

Fast samtidigt, “digital” är inte någon entydig företeelse, utan spänner över en mängd olika nivåer, vilket också påverkar hur vi förstår det “digitala livet”, som en del av ett lärande. På liknande sätt är heller inte “lärande” något som kan definieras enkelt (19)

Museer och museers lärande är även del av ett samhälle, där det finns motstridiga intressen och till och med öppet (ideologiskt) motstånd mot att betrakta museer som platser som utmanar och kritiskt ifrågasätter historiebilder och vetenskap (20).

Diskussionen slutar ju inte här…men den digitala utvecklingen väcker nya frågor om upplevelse- och lärande, utifrån sociala och kvalitativa beskrivningsmodeller..

OK Computer: When museums meet digital

Se även:
Museum Participation: New Directions for Audience Collaboration

 

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 14: Museipedagogik17: IKT & lärande Comments Off

Konferenser: “Digikult” + museernas vårmöte

Två av årets viktigare nationella museikonferenser genomförs nu under våren. “DigiKult – digitalt kulturarv i praktiken” (1), som den 6-7 april hålls för fjärde gången, samt museernas vårmöte (2), 19-21 april, med underrubriken “Mod och makt”.

Som vanligt under vårmötet, hålls ett par förmöten med associerade föreningar och nätverksgrupper. En av profiltalarna i programmet är bland andra David Fleming, ledande museiutvecklare och chef för National Museums Liverpool (3).

Under vårmötet delas även pris ut till t ex årets utställning och årets pedagogiska pris, genom föreningarna “Forum för utställare” (4) respektive FUISM (5).
De nominerade utställningarna 2016 är “MegaMind” (6) på Tekniska museet (7) och “Utopian Bodies ” (8) på Liljevalchs (9), båda i Stockholm samt “Playground” (10) på Världskulturmuseet (11) i Göteborg.

Taktil upplevelsetavla i utställningen Kännbart. Foto: Örebro läns musuem (CC BY-NC 2.0)

Dag två är extra intressant, med flera programpunkter om digital förmedling, digitalisering, publik- och organisationsutveckling och tillgänglighetsfrågor. Under andra dagen hålls även seminarium med den lockande titeln: “Hur ser museiteknikers situation ut på svenska museer?”  (12).

Museernas vårmöte hålls i Linköping och Norrköping, se konferenswebbplatsen (13) för anmälan och fullständigt program.

Eregalerij, Rijksmuseum Foto: Erik Smits, 2015

Till “DigiKult” kommer gäster verksamma både i Sverige och internationellt. De senaste gångerna har programmet haft tydligt fokus på digitala förmedlingsfrågor och användarorienterade perspektiv, med flera presentationer av pågående eller genomförda projekt. Ett bra tillfälle att både uppdatera sig och möta/diskutera IKT med kollegor…

I årets program blir det intressant att möta bland andra representanter från Rijksmuseum (14) i Amsterdam, Nederländerna, från British Library, att höra om projekt kring digitala berättelser, forskning kring selfie-fotografering i utställningar samt en presentation av “KulTur” (15), organisationen Svenskt kulturarvs (16) nya mobil-app för barn och skolor.

Användargränssnitt från appen KulTur ©Svenskt kulturarv

“Digikult” arrangeras av Västra götalandsregionen, Västarvet (17), Kultur i Väst (18), Göteborgs kulturförvaltning (19) med flera parter. Hela programmet i detalj, liksom information om anmälan finns på konferensens webbplats (20).

Museernas vårmöte 2016
DigiKult – digitalt kulturarv i praktiken

 

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 01: Nyheter & saxat11: Konferenser Comments Off

Ny handbok: “Museums and Visitor Photography”

Person som fotograferar inomhusmiljö med smart mobiltelefon (CC0)

“Over one trillion photographs were taken last year… Photography is profoundly redefining the museum experience – inside and online.” (1)

Digitalkameror, kameror i smarta mobiltelefoner och sociala mediekanaler – inom besökarstudier, museipedagogik samt IKT och lärande, växer nu intresset allt större för museibesökares fotande och digitala bildflöden, som nytt forskningsfält.

I nya skriften “Museums and Visitor Photography” (2), publicerad av förlaget MuseumsEtc (3) presenteras internationella erfarenheter av både praktiska projekt och aktuell forskning på området.

Projekt och studier vid museer, konsthallar och besöksmål visar att det digitala och mobila fotograferandet har positiv betydelse för besökares upplevelser och lärande och kan ge möjligheter att utveckla kommunikationen med nya målgrupper. Med rätt förutsättningar kan digitalt fotande och delande bland annat:

* stärka social interaktion och gruppdynamik hos besökare
* uppmuntra besökare att utforska och interagera med miljöer och föremål
* motivera besökares lärande
* bidra till att utveckla innehåll i utställningar och online-samlingar
* kommunicera med nya och/eller särskilda målgrupper

Skriften kan beställas direkt från förlagets webbplats (4).

Fotograferande besökare i arkeologisk utställning. Foto: Paul Henningsson, musedia
“Museums and Visitor Photography”

FacebookTwitterGoogle+Share
Publicerat under rubrikerna: 01: Nyheter & saxat13: Museivetenskap14: Museipedagogik15: Besökarstudier17: IKT & lärande Comments Off